Nya könstillhörighetslagen är bra för Sverige
Riksdagens beslut i dag påverkar få men gör enorm skillnad, skriver Arbetets ledarpraktikant.
I dag klubbas den nya könstillhörighetslagen (förhoppningsvis) igenom i Riksdagen. Under de många år som frågan utretts har nästan ingen brytt sig.
För någon månad sedan small det till och sedan dess har den nya könstillhörighetslagen legat högt upp på agendan. Nästan alla har en åsikt.
En majoritet av svenskarna är dock emot det nya förslaget tillsammans med starka röster i flera partier. I Moderaterna har man krismöte efter krismöte för att hantera frågan samtidigt som Ulf Kristersson fortsätter stötta förslaget.
Hur hamnade vi här?
Undersökningen där det framstår att över hälften av svenskarna är emot förslaget presenteras av TV4. Men är det verkligen så att en majoritet av svenskar inte vill underlätta för transpersoner att ändra sitt juridiska kön? Eller är det starka röster i olika upprop och uttalanden som lyckats få gehör för sina argument?
Forskning och transpersoners röster har tillåtits minimal plats i debatten samtidigt som andra skriker sig hesa med alla möjliga påhitt. Rädsla för något nytt är helt förståeligt. Men när rädslan går ut över en minoritetsgrupps rätt att existera är det dags att ta ett steg tillbaka och se sig själv i spegeln.
Lagförslaget handlar om att transpersoner ska kunna få hjälp och stöd i större utsträckning än de kan få i dag. Det är en över 50 år gammal lag som ska uppdateras. Under de här 50 åren har både samhället och samhällets syn på kön förändrats. Det är på tiden att lagen följer med.
Alla vill vara med i debatten
Ett exempel på två som valt att kasta sig in i debatten, men som kanske borde valt att avstå, är Jan Emanuel och Sara Skyttedal. Ett europaparlamentsval kan tänkas ta upp mycket tid men för debatten om könstillhörighetslagen har alla tid.
I en debattartikel på Expressen skriver de att det nya lagförslaget ”går ut på att barn ska få välja könstillhörighet”. 16-åringar kommer, med den uppdaterade lagen, efter utredning inom vården kunna ändra sitt juridiska kön. Det är långt ifrån detsamma som att barn får välja könstillhörighet.
Åldersgränsen för att få byta könstillhörighet jämförs på sociala medier och på debattsidor med åldersgränsen för att få köpa alkohol eller att rösta. Det verkar ha glömts bort att vård och rättigheter inte delas ut utifrån vem som kan köpa alkohol eller rösta.
Det Jan Emanuel och Sara Skyttedal kallar för ”en lag som majoriteten av riksdagsledamöterna vet riskerar att förstöra livet för många unga” är i själva verket en lag som kommer hjälpa många unga.
Vad händer när lagen går igenom?
Förslaget som den nya lagen innebär har förminskats och missförståtts på flera håll. Det har reducerats till att vara ett hot mot kvinnor och trygghet. Något som utredningarna motbevisar. I själva verket är det ett förslag som skulle öka tryggheten bland den grupp som berörs. Transpersoner.
När lagen blir verklighet kommer det leda till kortare vårdköer inom transvården. Det kommer leda till att fler kan få sin könsidentitet bekräftade i sina ID handlingar. Det kommer leda till att öka tryggheten för transpersoner i Sverige.
En majoritet av svenskarna kommer aldrig ens märka av förändringarna i könstillhörighetslagen.
För de som gör det, är det en enormt viktig förändring som det beslutas om i dag.