Vårdförbundet trotsar krisen: ”Vi vill ha mer än märket”
Pressad ekonomi i regionerna får flera tjänstemannaförbund att nobba sifferlösa avtal i årets avtalsrörelse. Men inte Vårdförbundet. Vi vill ha mer än industrins märke, klargör förhandlingschefen Annelie Söderberg.
Annelie Söderberg, förhandlingschef. Bilden är ett kollage.
I går, torsdag, började Vårdförbundet förhandla med SKR om löner och arbetsvillkor för 90 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor.
Förhandlingarna är en del av en större avtalsrörelse där 1,2 miljoner anställda i regioner, kommuner och kommunala bolag ska få nya kollektivavtal när de gamla löper ut den 31 mars.
Medan Kommunals medlemmar alltid har haft avtal där löneökningarna slås fast i siffror har de flesta tjänstemän och akademiker haft sifferlösa avtal.
Måste vända varje krona
Under en följd av år, från 2015 och framåt, ökade lönerna för lärare, sjuksköterskor och andra tjänstemän mer än det så kallade märket (det vill säga löneökningstakten i industrin).
Men nu när arbetsgivarna måste vända på varenda krona vill såväl Sveriges lärare som Vision och Akademikerförbund SSR ha avtal där de centrala avtalen slår fast att lönerna ska öka i nivå med märket, och Läkarförbundet är på samma linje.
På så sätt hoppas de garantera medlemmarna löneökningar med 3,3 procent (vilket är märket för 2024) trots magra tider.
Går mot strömmen
Vårdförbundet går mot strömmen och håller fast vid sifferlösa avtal – för att kunna få mer än märket.
– Lönerna för våra yrken är fortfarande för låga. Vi vill minska gapet mellan våra yrken och mansdominerade yrken med samma krav på utbildning och samma svårighetsgrad. Skulle vi följa märket cementeras gapet, säger Annelie Söderberg, förhandlingschef för Vårdförbundet.
Hur ska ni få mer än märket när regionerna har stora underskott och vissa sjukhus minskar antalet anställda?
– Regioner och kommuner måste prioritera en god och säker vård. Skulle de säga upp våra yrkesgrupper får de extremt svårt att bibehålla patientsäkerheten, det är redan för få anställda i våra yrken.
Vårdförbundets viktigaste krav vid sidan av höjda löner är förkortad arbetstid. 30 procent av medlemmarna jobbar deltid.
– När vi frågar dem varför svarar merparten att de inte orkar arbeta heltid, varannan för att de behöver mer vila och återhämtning. Betydligt färre svarar att det huvudsakliga skälet för deltidsarbete är att de har barn under åtta år hemma, säger Annelie Söderberg.
”Brist på arbetskraft”
För SKR är kortare arbetstid närmast otänkbart.
– Det råder brist på arbetskraft i vår sektor och det finns inte tillräckligt många att rekrytera. Så varje arbetad timme är hårdvaluta, säger Jeanette Hedberg, förhandlingschef vid SKR.
Med kortare arbetstid kommer fler att orka jobba heltid, tror Vårdförbundet. Jeanette Hedberg håller inte med.
– Att förkorta arbetstiden när det redan saknas medarbetare och dessutom är svårt att rekrytera kommer snarare öka belastningen på medarbetarna, eftersom arbetet fortfarande måste göras.
