Unga anställda drivs till psykisk kollaps
Psykisk ohälsa hos unga i välfärdsyrken ökar kraftigt. Regeringens neddragningar gör katastrofen värre, skriver Arbetets ledarskribent.
Enligt forskaren Monica Bertilsson, lektor i folkhälsovetenskap, har unga som i dag kommer ut på arbetsplatser en låg kontroll över sin arbetsdag.
Det gäller främst dem som börjar i välfärdsyrken inom vård och omsorg.
I den skola de just lämnat har de haft en betydligt större kontroll över dagen och sitt eget arbete.
Och det här skapar frågor.
I ett skolsystem som demokratiska krafter i dag har all möda i världen att hålla undan från lobbyisters och välfärdskapitalisters exploatering försöker alltså samhället trots allt lära ut en tro på den egna förmågan.
Psykisk ohälsa ökar
Denna tro tas ifrån dem när de börjar arbeta och den positiva självbilden monteras ned.
Enligt Monica Bertilsson kombineras dessutom den låga kontrollen över arbetsdagen med ett stort ansvar med många skyldigheter.
Och i statistiken återspeglas snart rena skräcksiffror.
Ökningen av den psykiska ohälsan som enligt Folkhälsoinstitutet har pågått under hela 2000-talet har de senaste åren ökat markant, speciellt när det gäller ”svår ängslan, oro eller ångest och sömnbesvär” där gruppen unga kvinnor mellan 16 – 29 år sticker ut kraftigt.
Detsamma gäller klassificeringen ”allvarlig psykisk påfrestning” som 2022 gällde för över 20 procent av alla kvinnor mellan 16 – 29 år.
Enligt samma undersökning från Folkhälsoinstitutet lider dessutom hela 37 procent av kvinnorna mellan 16 – 29 år av stress, vilket kan jämföras med män mellan 65 och 84 år där bara 3 procent lider av stress.
Det här är historiskt exceptionellt höga siffror.
Ökade vinsterna för företagen
Redan i januari 2021 slog Hjärnfonden larm om att var tredje arbetare inom vård och omsorg har en så hög stressnivå att de är i riskzonen för utmattningssyndrom.
Att ökningen av den psykiska ohälsan hänger samman med den ökande pressen i arbetslivet är mycket tydlig. Och det är lätt att hitta orsaker.
Arbetsorganisationen New Public Management, NPM, togs i bruk runt sekelskiftet för att kunna utnyttja vård-och omsorgspersonal så kostnadseffektivt som möjligt för ägaren/arbetsgivaren. Varje ingående arbetsmoment klockades på sekunden och varje sekunds overksam arbetstid skars bort.
Detta ökade kraftigt vinsterna för de privata välfärdsföretagen som snabbt sparkade all personal som tidsmässigt inte motsvarade den klockade tiden.
S-ledaren Stefan Löfven lovade i sin regeringsdeklaration 2014 att avskaffa NPM, men den nedläggningen genomfördes aldrig.
I stället fortsatte andelen unga kvinnor med psykiska hälsoproblem att stiga kraftigt på våra arbetsplatser.
Det här är extra allvarligt eftersom vi vet att psykisk ohälsa i unga år tenderar att följa individen genom livet.
Nedskärningar är livsfarliga
Även Caroline Olsson, forskare vid Karolinska Institutet, och projektledare för den så kallade Gunga-studien om genusperspektiv på unga vuxnas sjukskrivningar pekar på att arbetslivet har blivit mycket mer slimmat.
Tidigare var det vanligt med flera veckors inskolningstid på ett nytt jobb. Nu brukar det stanna vid några dagar, säger hon.
– Många av de intervjuade beskriver sig som ambitiösa personer som ofta jobbar för mycket, inte tar rast och att har svårt att avgöra vad som är tillräckligt bra, säger Caroline Olsson till tidningen Suntarbetsliv.
Och som tack sliter alltså mindre nogräknade arbetsgivare, vinstmaximerande välfärdsbolag och beslutande politiker deras liv i stycken.
Dessa fakta borde uppenbart varna för att fortsätta skära ned resurser.
De stora generella nedskärningar som vår moderata finansminister Elisabeth Svantesson har infört under 2023 och som nu än mer omfattande har klubbats för 2024 leder dock till ytterligare psykisk press på de anställda.
Skatteverket har nu avslutat 180 provanställningar med hänvisning till regeringens nedskärningar. Och Försäkringskassan har dragit ned med 450 personer.
Samma arbete ska göras – men med färre personer.
Och vi ser samma följder i regioner och i kommuner.
Totalförbjud vinstuttagen
Visst har arbetsgivarorganisationen SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, börjat uppmärksamma problemet med psykisk ohälsa bland unga anställda.
Vällovliga exempel på förbättringar finns i flera enskilda kommuner.
Men för att lösa våra ungas framtid räcker det inte med schemaomläggningar i enskilda kommuner. När staten slaktar välfärdens resurser har ett vällovligt kommunalråd inte mycket att sätta emot indragna miljarder i Svantessons budget.
De fackliga organisationerna måste fortsätta ställa höga krav på arbetets innehåll och arbetets organisering.
Årets avtal mellan fackförbundet Kommunal och SKR/Sobona med tydliga skrivningar om möjligheterna till återhämtning och ett hållbart arbetsliv kommer med all säkerhet att följas av hårdare krav på ett värdigt arbetsliv, inte bara krav på en rimlig lön.
Och naturligtvis måste även Sverige omgående införa ett omedelbart totalförbud för företagen att ta privata vinstuttag ur skattefinansierad vård, omsorg och skola.
Det är resurser som i stället borde gå till välfärden och en bättre arbetsmiljö för våra unga anställda.