Regeringen vill kartlägga invandringens kostnader.

En favorit i repris, kan man säga.

Alltsedan Sverigedemokraterna klottrade ”Bevara Sverige svenskt” på 1980-talet har de sökt bevis för att invandrarna medför oerhörda kostnader för svenskarna.

Och även denna utredning kommer att komma fram till just detta.

Så här beskriver nämligen SR Nyheter utredningens direktiv:

”Utredningen tittar på kostnader, till exempel genom att människor får bidrag av staten, sjukvård och utbildning. Men man ska också räkna på hur mycket invandringen bidrar med genom skatt på arbete”.

Och med en sådan ingång kan resultatet inte bli annat än att invandare kostar mer än svenskfödda.

Det blev också resultatet i en mycket snarlik kartläggning som gjordes 2018 av migrationsforskaren Joakim Ruist.

”Ut med packet!” brölade SD

I en ESO-studie jämförde han invandrares skatteintäkter och skattekostnader och jämförde dem med svenskfödda.

I korta drag kom han fram till att varje invandrare innebar en högre kostnad än svenskfödda, om man bara räknade skatt in – skatt ut och struntade i både löneinkomster och produktionsresultat.

Varje rättrogen SD-anhängare jublade och i hänförd lycka överöste de sociala medier med ”nyheten” om vilken gigantisk kostnad invandrarna var för varje rasren svensk.

”Ut med packet!”, skränades det i varje SD:ares hem.

Joakim Ruist själv blev rasande över att rapporten användes som tillhygge av rasister.

Han ville i stället att Sverige skulle införa fler låglönejobb till invandrare men blev minst lika rasande när han i stället fick LO emot sig i frågan:

Här ska gälla lika lön för lika arbete. Vi ska inte ha lön efter etnicitet, var LO:s linje.

Allting handlar om klass

Ilsken lyckades Joakim Ruist därefter med konststycket att i en Aktuelltintervju slå nytt rekord i att stå tyst utan att svara på journalistens fråga.

Men varför skilde sig in- och utbetald skatt mellan svenskfödda och invandrare?

Flera ekonomer, främst Arena Idés dåvarande chefekonom Sandro Scocco, numera chefekonom på Vänsterpartiet, visade snabbt att skillnaden inte berodde på etnicitet, som SD-anhängarna menade, utan på löne- och inkomstskillnader.

Har du lägre lön betalar du mindre i skatt. Men hälsovård, utbildning och annan skattefinansierad välfärd kostar lika mycket ändå, vare sig det handlar om en svenskfödd eller utrikesfödd person, så länge vi har kvar portalparagrafen om att vård och välfärd ska ges efter behov och i lika kvalitet var man än bor i Sverige.

Och eftersom invandrare oftare har yrken med lägre lön än svenskfödda betalar invandrare mindre i skatt än vad de relativt sett får ut, eftersom behoven av välfärd inte följer etnicitet.

Allt handlar alltså om klass, inte om etnicitet.

Och om det handlar om klass, hur är det då med andra grupper ur arbetarklassen?

Vårdpersonal kostar pengar

Om vi jämför Sveriges största yrkesgrupp, undersköterskor, så betalar även de en betydligt mindre andel i skatt än värdet av de skattefinansierade tjänster de plockar ut, jämfört med genomsnittet.

Deras barn går i skola, de behöver vård när de blir sjuka, deras föräldrar behöver äldreomsorg.

Ska undersköterskorna också kastas ut ur landet?

Med sina låga löner betalar de ju nästan lika lite skatt som utlänningar men kostar den påhittade genomsnittsgruppen ”ariska svenskar” en massa skattepengar för barnens skolgång.

Nu kanske det inte spelar någon roll för vår extremkonservativa regering om vi kastar ut en massa undersköterskor när vi ändå är igång med att kasta ut invandare.

Till stor del handlar det ju om samma personer.

Svensk vård och omsorg skulle braka samman på mindre än ett dygn om alla utrikes födda – som betalar mindre i skatt än genomsnittssvensken – fick sparken.

Handelsanställda har ännu lägre löner än undersköterskor. Speciellt efter den senaste tidens försök från handelsarbetsgivarna att trycka handelsanställdas löner i botten.

Coop gör människor olönsamma

För några år sedan inledde Coop den stora hyvlingshysterin i svensk handel, där heltidstjänster hyvlades ned till 90-, 80- och 70-procentstjänster.

Men även Coopanställdas barns skolgång kostar skattepengar.

Även H&M slaktar livsmöjligheterna för sina trognaste anställda, samtidigt som H&M:s VD Helena Helmersson höjde sin årslön med 53 procent till 21,76 miljoner kronor under förra året.

Så hur gör vi med de handelsanställda som får allt kortare betald arbetstid.

Ska vi kasta ut dem?

En politik som kämpar för rimliga löner till undersköterskor, handelsanställda och andra i lågbetalda LO-yrken skulle drastiskt minska skillnaden mellan vad en invandrare ger som nettotillskott till samhället och vad en svenskfödd ger som nettotillskott eftersom fler invandrare finns i de lågbetalda yrkena.

Men det är Sverigedemokraterna och deras lydpartier inte ett dugg intresserade av.

De vill ha en utredning som ska visa att invandringen kostar jättemycket.

Och det är en sådan utredning som nu kommer att genomföras.