LO:s organisationsplan beskriver hur LO-förbunden ska dela upp arbetsmarknaden mellan sig.

Den nuvarande planen har gällt i nästan tolv år, men nu har en utredning tagit fram en uppdaterad version som ska behandlas på LO-kongressen i maj 2024.

– Varje gång vi ändrar någonting väcker det starka känslor ska du veta. Oj oj oj, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson, som har lett utredningen.

– Samtidigt är organisationsplanen kanske det bästa vi har hittat på inom svensk arbetarrörelse. Inga andra länder gör som vi.

Facket bestämmer

Att LO-förbunden enas internt om vem som ska organisera arbetarna i varje bransch och företag betyder att facket bestämmer vem som ska teckna avtal.

Därmed uppstår inte situationer som när Klarna nyligen valde bort Unionen, och i stället tecknade avtal med Finansförbundet (trots att Unionen hade byggt upp en klubb på Klarna).

Sedan 2012 har många nya jobb dykt upp, något som speglas i den nya organisationsplanen.

Anställda i så kallade foodtrucks ska till exempel höra till Hotell- och restaurangfacket. Medan anställda i kiosker som säljer snabbmat ska vara med i Handels.

Solceller och vindkraftanläggningar jämställs med kraftverk. Det betyder att både Seko och Elektrikerförbundet organiserar de anställda vid privata sol- och vindkraftanläggningar (medan bara Seko organiserar vid statliga kraftverk).

Butiksbagerierna gammal surdeg

Målareförbundet beslutade tidigare i höst att gå in i Byggnads. Tidigare versioner av LO:s organisationsplan har förutsatt att lackerarna därmed ska gå över från Målareförbundet till IF Metall. Men så blir det inte, enligt Johan Redén, som företrätt Målareförbundet i en referensgrupp till utredningen om organisationsplanen.

– Vi går in i Byggnads med hela vår medlemsstock och alla våra avtal.

En gammal surdeg är de så butiksbagerierna, som finns på exempelvis Ica Maxi. Både Livs och Handels anser att de har rätt att teckna avtal.

– Där har vi inte orkat lägga ett skarpt förslag mot något förbunds vilja, säger Torbjörn Johansson.

Men det är ett undantag. I det stora hela klarar LO den svåra uppdelningen av arbetsmarknaden, säger LO:s avtalssekreterare, som jämför med andra länder.

– Att England gick från välorganiserade fack till bråk och splittring beror inte bara på Thatcher, utan också på tvister om vem som skulle organisera vem. Fack som slåss och strejkar mot varandra får ingen förståelse från omvärlden. Inom LO hanterar vi gränsdragningen själva, det gör oss starka.

Så delar LO upp arbetsmarknaden mellan sig

Grunden för hur LO-förbunden delar upp arbetsmarknaden mellan sig är den så kallade industriförbundsprincipen. Den innebär att alla arbetare på en viss arbetsplats och i en viss bransch ska tillhöra samma fack och ha samma kollektivavtal.

Grunden för hur LO-förbunden delar upp arbetsmarknaden mellan sig är den så kallade industriförbundsprincipen. Den innebär att alla arbetare på en viss arbetsplats och i en viss bransch ska tillhöra samma fack och ha samma kollektivavtal.

Men ibland blir principen knepig att tillämpa. Ett städföretag som städar på en bilindustri, en möbelfabrik, en butik och en restaurang kan teoretiskt ha kollektivavtal med både IF Metall, GS-facket, Handels och HRF. Men det riskerar att splittra städfirmans anställda, så här föredrar LO att alla städarna företräds av Fastighets. På LO-språk heter det att industriförbundsprincipen modifieras av ”företagslinjen”.

Beslut fattas på LO-kongressen

I två år har en utredning inom LO, med representanter för sju av LO-förbunden, arbetat fram ett förslag till ny organisationsplan. Förslaget har skickats ut till LO-förbunden. Förbunden och deras avdelningar får nu skriva motioner om förslaget till LO-kongressen i maj 2024, som ska fatta beslut om organisationsplanen.