”Varför får bankerna höras men inte löntagarna?”
De som arbetar och betalar skatt saknas i den ekonomiska debatten, skriver Unionens chefsekonom.
Om vi svenskar tidigare pratade mycket om vädret, har det samtalsämnet fått kraftig konkurrens av räntekostnader, elräkningar och matpriser.
Det är inte särskilt konstigt. Hög inflation, låg tillväxt och en sviktande konjunktur påverkar oss alla och har varit i fokus för i media och den politiska debatten under året som gått.
Alla pratar om ekonomin. Men vilka röster är det egentligen som hörs?
När nya räntebesked och finanspolitiska beslut ska kommenteras i media lyfts ofta storbankernas ekonomer fram, ibland i sällskap av finansanalytiker eller ekonomiprofessorer. Här finns onekligen många värdefulla insikter att hämta.
Banker har inblick – och egenintresse
Bankerna har en unik överblick över konsumtionsmönster, belåningsgrader, sparande och valutahandel. Men de är varken myndigheter eller oberoende analysinstitut, vilket man nästan kan tro när de i medierna ofta får rollen som ensam expertkommentator.
Precis som alla vinstdrivande verksamheter pratar självklart bankerna utifrån sin affär med sina egna ekonomiska intressen i fokus. Inget fel i det, men nog så viktigt att komma ihåg.
För när Riksbanken höjer styrräntan höjer också bankerna sin utlåningsränta till kunderna. Räntan på sparkonton och lönekonton har inte höjts i motsvarande grad, och resultatet har blivit rekordvinster för de flesta svenska banker hittills i år.
På frågan om Riksbanken borde höja, sänka eller lämna räntan oförändrad när det lämnar nytt räntebesked nu på torsdag, lär du alltså få väldigt olika svar beroende på om du frågar en bank eller någon av deras kunder.
Ansvarstagande löntagare har sänkt inflationen
När finansbranschen får agera ensam kommentator till räntehöjningarna och den ekonomiskpolitiska debatten går alltså ett viktigt perspektiv förlorat. Nämligen löntagarnas.
Beslut om räntehöjningar styr ju inte bara förutsättningarna för banker, företag och internationell handel. Dessa beslut har också en direkt effekt på arbetslösheten, lönebildningen och köpkraften. Kort sagt vardagslivet för de miljoner svenskar som går till jobbet varje dag.
Vän av ordning kan undra varför löntagarperspektivet varit så frånvarande i det offentliga samtalet om ekonomin, när det borde vara tvärt om?
De som arbetar och betalar skatt är de som finansierar välfärden och gör tillväxt möjlig genom sin konsumtion.
Dessutom har löntagarna kanske mer än någon annan bidragit till att dämpa inflationen, genom att avstå reallöneökningar i år samtidigt som de betalat rekordhöga priser för mat, bränsle och el. Det var arbetsmarknadens parters sätt att genom lönebildningen ta ansvar för att dämpa en annalkande ekonomisk kris.
Behövs förankring i människors vardag
Något som hittills mötts av fortsatta räntehöjningar och därmed ännu högre boendekostnader för löntagarna. Men vem har hört någon klaga på det?
Det är hög tid att nyansera debatten och ge löntagarnas perspektiv det utrymme det förtjänar. Därför startar Unionen nu en facklig skuggdirektion.
I likhet med Riksbankens direktion består den fackliga skuggdirektionen av fem ledamöter som analyserar läget i svensk ekonomi och tillsammans fastslår en rimlig räntenivå – fast utifrån löntagarnas perspektiv.
Skuggdirektionen består av fackekonomer från Unionen, SACO, LO, Akavia och Arena idé. Vårt sammanträde spelas in och sänds som podd samma vecka som Riksbanken lämnar nya räntebesked.
Vi tror att den ekonomiska debatten har allt att vinna på att stärka sin förankring i arbetande människors liv och vardag.
Den skulle bli mer relevant men också mer rättvisande. För endast genom att inkludera löntagarperspektivet kan vi skapa en ekonomisk debatt som faktisk speglar samhället och alla dess behov.