Hemlig inspelning: Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski jämför facken med grisar

”Alla djur är jämlika, men några är mer jämlika än andra”. Det är det satiriska budskapet i George Orwells klassiker Djurfarmen.

Boken är en liknelse med Josef Stalin och hans terrorvälde i Sovjetunionen på 1930- och 40-talen.

På ett stormöte den 8 november framför upp mot 1 500 anställda använde Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski boken för att illustrera processen som ledde fram till kollektivavtal, något som Kollega tidigare rapporterat om.

Arbetet och Arbetsvärlden har tagit del av hela inspelningen från det över en timme långa mötet.

Lyssna på den hemliga inspelningen här

Video från YouTube

Genom att börja spela videon godkänner du YouTubes dataskydsspolicy.

Ja, visa innehållet

Källa: https://youtu.be/5moLjh7LIsU

Klippning av film och ljud: Anders Ljung

Har tänkt på Djurfarmen de gångna veckorna

Han återger hur djuren på farmen kommer fram till att bonden är ond, och att de borde revoltera mot ”kapitalistsvinet”.

Men att grisarna sedan kommer anse att de är lite mer jämlika än alla andra. Vilket slutar med att grisarna och människorna äter tjusig middag ihop, och de andra djuren får blicka in utifrån.

– Djuren tittar in på dem och kan inte längre se skillnaden mellan vilka som är grisar och vilka som är människor. Tyvärr har jag kommit att tänka på den här historien några gånger de här senaste veckorna.

Tyvärr har jag kommit att tänka på den här historien några gånger de här senaste veckorna

Anställda ska vara i ”töjbar zon”

Därefter pratar Sebastian Siematkowski länge om en rad olika ämnen, allt ifrån hans uppväxt i kommunistiska Polen, hans fars kristna värderingar till vilken arbetskultur man försökt bygga inom Klarna.

För att förklara vilken kultur han vill ha på Klarna delar han upp arbetsmiljön i tre zoner: bekväm, töjbar och panik.

Och på Klarna ska man oftast vara i den töjbara. Bekvämlighetszonen är däremot tråkig. Medan panik till och från inte är så tokigt, enligt vd:n.

– När man bygger en sådan organisation kommer en del individer då och då hamna i panik-zonen. Vi kan inte skapa en kultur där man befinner sig där under långa perioder. Då behöver vi agera. Men att vara i panikzonen då och då är okej.

Svenska modellen banar för korruption

Under stormötet får vd:n också en fråga om han kan förklara varför han inte tog fajten mot den svenska modellen. Sebastian Siemiatkowski svarar att den inte går att vinna, för att systemet saknar transparens och normen är för stark.

Han hänvisar till sig själv som en anti-etablissemangskille som anser det obehagligt att många vd:ar försvarar den svenska modellen, när de väl borde hata den? Men att man måste välja sina strider, och att det här var en man valde bort.

Och vart tror du pengarna de tjänar på det går? Till att anställa människor i Svenskt Näringsliv och fackföreningar.

Han nämner också att en sådan stark norm gör att risken för korruption ökar, och därmed ger sämre kollektivavtal.

Han säger att han själv följt pengarna under processens gång, och tar upp sådant som att både fack och Svenskt Näringsliv tar ut medlemsavgifter som exempel på vad han hittat.

– Jag växte upp med en låt som hette Staten och kapitalet. Och när jag följer pengarna hittar jag något. De sitter tillsammans. De äger något som kallas Alecta. Och skulle vi gått med i Svenskt Näringsliv hade vi behövt lägga våra pensioner där. Och vart tror du pengarna de tjänar på det går? Till att anställa människor i Svenskt Näringsliv och fackföreningar.

Alecta är ett försäkringsbolag som ägs av försäkringstagarna, styrs av fack och Svenskt Näringsliv och som förvaltar anställdas tjänstepensioner.

Siematkowski: Svenskt Näringsliv mutar facket

Han är nöjd med beslutet att gå med i Bankernas arbetsgivarorganisation, som står utanför Svenskt Näringsliv och som bara har sju anställda.

– Jag tänkte inte dela den här berättelsen, men jag gör det ändå, fortsätter han.

Den går ut på att han pratat med en chef från ett annat bolag, som berättat att han krävts på skadestånd när han inte kallat till mbl-förhandling.

Och att den fackliga representanten då svarat att de kunde få åka på konferens i stället, för samma summa.

– Vet ni vad det är? Korruption. Det är vad som händer när system inte utmanas.

I inspelningen upprepar Sebastian Siemiatkowski att detta är hans åsikter, och att det är okej att inte dela dem. Han säger också att företaget ska samverka, och att man ska få den nya ordningen att fungera.

Kom ihåg vad jag sa, djuren kunde inte se skillnaden mellan grisarna och människorna.

Ser inte skillnaden på grisar och människor

Mot slutet av mötet går han tillbaka till liknelsen med Djurfarmen.

Hade Klarna valt Unionens avtal så hade alltså de anställdas tjänstepensioner placerats i Alecta.

De är då grisar och bönder i maskopi, hävdar han.

– För att återvända till Djurfarmen. Jag är skeptisk när jag ser sådana här grejer. Och återigen, jag berättar fritt, för att även om kollektivavtalet är klart, så är det är tveksamt, på tal om Djurfarmen. Kom ihåg vad jag sa, djuren kunde inte se skillnaden mellan grisarna och människorna.

Klarna: Vi ser framåt

Klarnas presschef Amanda Larsson vill inte kommentera inspelningen men skriver följande i ett mejl:

”Vi har ingenting att addera kring frågor som rör kollektivavtalet. Vi ser framåt och är glada över att ha ingått avtalet med Finansförbundet.”

Texten är en sampublicering mellan Arbetet och Arbetsvärlden.