Avståndet mellan husfasaden och ställningen är som mest 62 centimeter. Fallskydd saknas. Av okänd anledning faller den 41-årige mannen, en lettisk snickare, ned genom glipan på bygget i norra Stockholm. Nästan 13 meter längre ned stannar fallet på en del av ställningen.

Han slår i huvudet och omkommer.

Drygt fyra år senare, fredagen den 10 november i år, sitter två män åtalade för dödsfallet i Attunda tingsrätt.

Åklagaren Anders Gustafsson menar att de båda, i och med sitt ansvar på byggarbetsplatsen, gjort sig skyldiga till arbetsmiljöbrott och av oaktsamhet orsakat mannens död. Han yrkar på villkorlig dom och dagsböter.

Här mellan byggställningarna och husfasaden föll snickaren.
Här mellan byggställningarna och husfasaden föll snickaren.

Ansvaret skickas runt

Ingen i rättssal 23 i Attunda tingsrätt nekar till att det som hänt har hänt.

Mannen föll. Fallskydd som borde funnits vid glipan mellan huskroppen och ställningen saknades. 

Men åsikterna går isär om vem som kan hållas ansvarig.

Som så ofta i byggbranschen finns en kedja av aktörer:

  • Huvudentreprenören, med det övergripande ansvaret för bygget av lägenhetshuset. 
  • Bolaget som huvudentreprenören anlitat för att montera byggställningar, vars vd är en av de åtalade.
  • Det lettiska företag som ställningsföretaget i sin tur tog in personal ifrån när tiden blev knapp, där den omkomne mannen var anställd.
  • Mannen som ställningsföretaget anlitat för att bland annat kontrollera och godkänna de monterade ställningarna. Han är den andre åtalade.

– Jag tänker att det inte med nödvändighet måste vara en som har allt ansvar, säger åklagaren Anders Gustafsson till Arbetet.

Han medger att det finns en risk att det juridiska ansvaret faller mellan stolarna, att ingen kan ställas till svars i slutänden, när det saknas dokumentation som gör helt klart hur arbetsmiljöansvaret fördelats.

– Samtidigt är det en brist i sig att det finns en otydlighet, det faller tillbaka på den som borde dokumenterat, säger han.

Anders Gustafsson menar att vd:n är ansvarig i och med sin position, men att dokumentation som protokoll från riskbedömningar visar att även den andre åtalade mannen har haft ansvar.

I rättssalen vill försvaret vältra över ansvaret även på dem som åklagaren valt att inte åtala. Man menar att fallskydd där olyckan inträffade inte var del av ställningsföretagets uppdrag. Mannen föll från en halvfärdig balkong och inte från själva ställningen.

– Den som har ansvar för de här fasta fallskydden är huvudentreprenören, hävdar den åtalade vd:ns försvarare Frida Gärdin.

Vaga vittnesuppgifter

En viktig detalj är om mannen som föll mellan huset och ställningen kommit till bygget som inhyrd på ställningsföretaget, eller som anställd av en självständig underentreprenör. 

Vid inhyrning faller mer ansvar på ställningsföretaget. Om företaget anlitats som underentreprenör stannar mer på mannens arbetsgivare.

Enlig åtalet var den omkomne inhyrd av ställningsföretaget. Och Anders Gustafsson säger i sin sluptlädering att de inhyrda ”verkar ha lämnats mer eller mindre vind för våg”.  

Men enligt den åtalade vd:n var den omkomne i stället anställd hos en underentreprenör, som alltså hade arbetsmiljöansvaret för honom. 

När en inspektör från Arbetsmiljöverket ska vittna och berätta varifrån uppgiften att mannen var inhyrd kommer, blir han osäker på ens vem det var han pratade med på bygget efter olyckan.

Han trodde det var vd:n, men nu känns det fel när han ser honom framför sig i rättssalen. Det har ju gått så lång tid sedan den där augustilördagen 2019. Ett problem som återkommer även när en polis ska vittna. Minnet har bleknat.

Först var rättegången tänkt att hållas i februari förra året, då ställdes den in för att tingsrätten inte fick tag på någon tolk. Sedan skulle den hållas på hösten, men då blev en av de åtalade sjuk.

Nu gör tiden som gått minnesbilderna suddiga. Den används också som skäl till att mildra eventuella straff.

Vd:ns försvarare yrkar på totalt frikännande, men säger att om det blir en fällande dom så bör det inte dömas ut några dagsböter med tanke på hur länge sedan det var.

Kräver 1,5 miljoner

Den omkomne mannens syster skulle varit på plats i tingsrätten, men har blivit sjuk. Hennes målsägandebiträde Mohammed Ouchen för hennes talan. 

Han begär 1,5 miljoner kronor för sveda och värk. Det är ett rejält mycket högre belopp än de 30 000 kronor som är det vanliga beloppet till anhöriga när någon döms för som ansvarig för en dödsolycka.

Försvaret hävdar att systern ens inte har rätt till de 30 000 kronorna, eftersom hon inte ingår i en tillräckligt nära krets. 

Mohammed Ouchen pekar på att det saknades sådan livförsäkring som normalt tecknas av arbetsgivaren, han menar att en sådan troligen skulle gett en ersättning i den här storleksordningen och att det därför är motiverat. Han menar att företaget vars vd står åtalad alls inte borde ha anlitat ett bolag vars anställda saknade försäkring.

– Det är också ett skäligt belopp utifrån den skada och det lidande min huvudman fått utstå, säger han i rätten.

Han pekar också på ett större sammanhang när Arbetet pratar med honom efter slutpläderingen. Han menar att det inte ska finnas utrymme att utnyttja utländsk arbetskraft till sämre villkor.

Om två veckor kommer domen. 221 veckor, alltså drygt fyra år, efter att den lettiska 41-åringen föll mot sin död genom glipan på bygget i norra Stockholm.