Bara tre stannade kvar i vården i Norrland – trots kommunernas bonusar

Anton Byström har flyttat 78 mil för att jobba på gruppboendet Björnstigen 2.

Från sörmländska Hälleforsnäs till Burträsk, en liten ort fyra mil inåt landet från Skellefteå.

– Jag har alltid trivts med att jobba med människor och att göra något som är viktigt, säger Anton.   

Han är en av de totalt cirka 40 arbetslösa som i våras nappade på ett erbjudande från Arbetsförmedlingen i Sörmland, som ingick i ett försökssamarbete med kommunerna Boden, Kiruna, Luleå och Skellefteå som sökte sommarvikarier, främst inom vård och omsorg.

De som fick jobben skulle få resan betald, boende ordnat och en sommarbonus på 10 000 kronor. 

Målet var att de som flyttade upp skulle bli kvar i någon av kommunerna, som alla har brist på arbetskraft till följd av stora industrietableringar.

Vill att arbetslösa flyttar

Personalbristen riskerar dessutom att bli extra ansträngd sedan regeringen höjt lönekravet för arbetstillstånd.

Flera kommuner har larmat om att duktiga medarbetare hotas att utvisas.

Men regeringen har stått på sig och pekat på att arbetslösa kan fylla de tomma platserna. 

– Fler måste flytta dit jobben finns och utbilda sig så att de kan bli en del av den gröna omställningen Det är en fantastisk möjlighet, skriver arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L), i ett mejl till KA.

Men hur lätt är det att få arbetslösa att flytta för att ta jobb i välfärden? Projektet med Arbetsförmedlingen i Sörmland visar att det kan vara svårt.

Av 35 utannonserade jobb blev det nio personer som anställdes som sommarvikarier. Det berättar Camilla Edholm på arbetsförmedlingens kansli för omvandling och matchning i Skellefteå, och ansvarig för projektet.

Några av anledningarna till att inte fler anställdes var att kompetensen behövde matchas med jobben, och en ovana i kommunerna att rekrytera nationellt. Processen tog för lång tid.

– Man måste vara effektiv för att fånga upp personer i en rekryteringsprocess och många hann ta andra jobb, säger Camilla Edholm. 

Ett annat hinder var att projektbudgeten bara omfattade arbetssökande i Södermanland. Arbetssökande som hörde av sig från andra delar av landet fick inte delta.

Sociala relationerna viktiga

På Arbetsförmedlingen betonar man att det här var ett litet pilotprojekt och att fler långsiktiga insatser krävs för att få arbetssökande att flytta.

Forskning visar också att arbetssökande snarare är mindre benägna att flytta än andra, då de sociala relationerna är extra viktiga för den som saknar jobb.

Anton Byström hade varit arbetslös i mer än ett år i Hälleforsnäs när han upptäckte erbjudandet att provjobba i Norrland. Han såg en chans att flytta hem.

Han kommer nämligen från Skellefteå och har familj och vänner här.

– Litegrann hade det att göra med arbetssituationen men det var också en god anledning att flytta hem. 

Anton Byström jobbade förut på ett nystartat företag för dataspelsprogrammering. Men det tog tid för företaget att bli lönsamt och de anställda fick jobba hårt utan lön. 

– Efter det var jag ganska utbränd. 

Ingen gräddfil

Anton Byström har ingen vårdutbildning. Men han har praktiserat på äldreboende, jobbat som kontaktperson och har två systrar som gått i anpassad skola. Skellefteå kommun erbjöd honom jobb på gruppboendet i Burträsk.

Totalt anställde kommunen tre personer som fick provjobba och provbo i Burträsk. Ett skäl till att det inte blev fler var att alla 15 som sökte inte klarade kraven.

Det säger Camilla Lindström, HR-chef på Skellefteås socialkontor.

– Det var ju samma ansökningsförfarande som för alla andra, det var ingen gräddfil. Alla ska till exempel göra ett språktest om man saknar betyg i svenska.  

De som anställts har efterenhet av vården, även om de inte har utbildning. Och Skellefteå kommun hoppas att flera kan gå äldreomsorgslyftet så småningom. 

Bostadsbrist ett hinder

Av de nio som fick sommarjobb i en Norrlandskommun har tre valt att jobba kvar och flytta upp permanent. Det är de tre som fick jobb i Burträsk.

Camilla Lindström hoppas att man nästa år kan utöka projektet så att fler kan provjobba i kommunen. Men för att lösa personalbristen i vården behövs fler åtgärder – som nya bostäder och kanske flyttbidrag.

Även i Burträsk är det bostadsbrist och de nybyggda lägenheter som finns är dyra, berättar Anton Byström. Just nu hyr han en liten stuga sex kilometer utanför orten.

Men det är inte bara bostäder som behövs för att lösa personalbristen.

– För att få folk att söka de här jobben måste man göra de mer attraktiva också, i första hand högre lön och status, säger Anton Byström.

Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren som tillsammans med Fastighetsfolket och sju andra titlar ingår i LO Mediehus.