Efter fem års resultatlösa påstötningar om att teckna kollektivavtal valde IF Metall i fredags att ta till konfliktåtgärder mot elbilsjätten Tesla. Nu har facket gått ut i strejk vid samtliga verkstäder som Tesla har i landet. 
 
Tolkar man stämningarna bland IF Metalls medlemmar och förtroendevalda så finns det något uppiggande med att visa att man fått nog. 

Samtidigt ska man ha klart för sig att det knappast är några rusiga radikaler som stoppat arbetet i Teslas verkstäder. IF Metall har inte betalat en spänn ur sin strejkkassa sedan 2010. Svenska fack strejkar helt enkelt inte särskilt ofta. 

IF Metall kan inte vika sig

Vad konflikten handlar om – pensionsavsättningar, ersättning för arbete på obekväm arbetstid, lägstalöner, försäkringar, garanterade årliga löneökningar, deltidspension, arbetstidsförkortning – har ledarsidans Karina Cubilla skrivit om.  

Men frågan är större än så.

– Det handlar inte bara om villkoren på Teslas verkstäder, det är avgörande för vår kollektivavtalsmodell. Om vi säger att Tesla inte behöver ha kollektivavtal, varför ska konkurrenter till dem ha det då? Då kommer alla tävla med lägre villkor, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä till Arbetet. 

Så är det. Om ett svenskt fackförbund accepterar att företag inte tecknar avtal, accepterar man också låglöne- och villkorskonkurrens. Det skulle såklart vara dåligt för de anställda på Tesla, men det skulle också vara dåligt för alla andra i branschen.

Viker sig IF Metall mot Tesla öppnar man dörren för den förslumning av arbetsmarknaden som i EU försökt lösa med lagstiftning om minimilöner. Den svenska kritiken mot minimilöner har varit stenhård och fack, arbetsgivare och politiker har varit överens: EU ska inte lägga sig i hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. 

Motståndet är enkelt att begripa. Den avreglerade svenska modellen där fack och arbetsgivare tillsammans gör upp om löner och anställningsvillkor fungerar bra för alla.  

Facket drar ett streck i sanden

Men för att modellen ska fungera måste människor som arbetar faktiskt ha en anställning och tjäna bra. 

Och det villkoret har attackerats på många sätt under de senaste årtiondena.

Vi har sett den växande andelen otrygga och tillfälliga anställningar för unga.

Vi har sett verksamhet som läggs ut på entreprenad och bemanningsföretag som tar över på svenska fabriker och i verkstäder.

Dessutom har vi sett fenomen som falska egenföretagare, utländska och utstationerade arbetstagare och sist men inte minst gig-jobbens framväxt. 

Pajasföretag som Tesla och Amazon

I en sådan miljö kan pajasföretag som Tesla, Amazon, Klarna och allt vad de heter dyka upp och hitta på att deras anställda egentligen inte är anställda utan fristående entreprenörer. I en sådan miljö kan företagsledare låtsas vara visionära genier som inte behöver bete sig schysst mot sina anställda. 

Det är i det ljuset man måste se IF Metalls konflikt med Tesla.

Man drar ett streck i sanden mot osvenska skojare som tror att de agerar i ett eget universum. Man kämpar för sina medlemmar.

Men ytterst står man upp för vår samhällsmodell.