Med den borgerliga chockbudgeten för 2024 blir de statliga stöden till kommuner och landsting kraftigt decimerade.

Sjukvård, skolor och omsorg blir därmed kommunernas eget ansvar att bekosta fullt ut.

Och det här ger fler effekter än budgetträngda kommunpolitiker.

Genom att sänka den statliga skatten och rasera de statliga stöden till kommunerna lyckas nämligen Kristerssons regering också stampa ut de sista resterna av progressivitet i skattesystemet, det vill säga att låginkomsttagare betalar lägre andel i skatt än högavlönade.

Denna progressiva skatt sitter nämligen främst i den statliga skatten och i takt med att finansminister Elisabeth Svantesson nu är på väg att avveckla denna statliga skatt, så försvinner också progressiviteten i det svenska skattesystemet.

I stället tvingas många kommuner och regioner höja sina skatter för att klara välfärden – och kommunal- och landstingsskatten är inte alls progressiv. Den är platt, det vill säga alla betalar lika mycket på varje hundralapp de tjänar.

Mer i skatt ju mindre du tjänar

Redan i dag har Sverige en mycket låg progressivitet i sitt skattesystem jämfört med liknande länder.

Så har det inte alltid varit. En gång i tiden, på 1970-talet, var progressiviteten väldigt hög just i Sverige. Höginkomsttagare fick betala ganska mycket mer i skatt på varje hundralapp de tjänade.

Det är också denna avlägsna era som högern fortfarande faktalöst lyfter fram för att montera ned dagens skattesystem ytterligare.

De snabba stegen mot platt skatt kan till och med göra skatten regressiv för vissa. Det vill säga att du får betala större andel i skatt ju mindre du tjänar.

Denna omvända rättvisa blir följden av att den platta skatten i sig ökar behovet av transfereringar, men där låginkomsttagare blir satta på undantag om dessa transfereringar mer riktas mot högavlönade, som tex rutbidragen.

Följden blir ett skattesystem som tar ut mer av lågavlönade än högavlönade.

Hur ser det då ut i reda pengar?

Höjd kommunalskatt slår hårt

Inför budgetarbetet räknade Sveriges Kommuner och Regioner med att det skulle krävas 28 miljarder kronor i statligt stöd till välfärden för att klara skolor, värd och omsorg i svensk välfärd.

Men regeringens budget blev en besvikelse och innehöll endast 7 miljarder.

Enligt SKR:s ekonomirapport som släpps i dag tisdag har kommuners och regioners ekonomi därmed gått från ett stort överskott 2022 till ett underskott i år på 6 miljarder kronor. Och nu, med den mycket snåla budgeten, blir underskottet hela 31 miljarder kronor under 2024.

Om kommuner och regioner ska klara sina åtaganden måste de i många fall höja kommunalskatten – som alltså är platt och inte det minsta progressiv.

Nå, vad händer då om vi inför platt skatt fullt ut, förutom att låginkomsttagare får betala mer?

Redan 2005 slog dåvarande myndigheten ITPS, nuvarande Tillväxtanalys, fast att platt skatt är ett enkelt system men att det främst gynnar höginkomsttagare.

Sedan dess har näringslivets propaganda för platt skatt ökat kraftigt.

Enkelt men orättvist skattesystem

För några år sedan gjorde SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, så en ordentlig analys av fenomenet.

Även SNS rapport kom fram till att platt skatt skulle göra skattesystemet mycket enklare än i dag. Men att det skulle föra med sig minskade skatteintäkter, ökad inkomstspridning och minskad sysselsättning.

Svensk höger, som i dag styr landet, utmärker sig alltmer i Europa som det land som med öppna ögon går mot just detta, minskade skatteintäkter, ökad inkomstspridning och minskad sysselsättning.

Driften att öka klasskillnaderna och vältra över mer av skattekostnaderna på de lågavlönade är uppenbart viktigare än Sveriges framtid.