Från den 1 november krävs en lön på minst 27 360 kronor för att få arbetstillstånd i Sverige. Det nya lönegolvet är mer än dubbelt så högt som det gamla.

En av tankarna bakom höjningen är att mindre kvalificerade jobb ska gå till arbetslösa i Sverige i stället för personer från länder utanför EU.

Kan drabba vården

Men reglerna hindrar även utländska experter från att komma hit, varnar Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. 

– Vi kan absolut få det svårare att få hit högkvalificerad arbetskraft med de nya reglerna. Det kan gälla läkare men kanske särskilt sjuksköterskor och andra legitimationsyrken, säger Anders Barane utredare på den arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKR. 

För att utländska läkare och sjuksköterskor ska kunna jobba i Sverige behöver de svenska legitimationer. 

Svårare att rekrytera

Medan de lär sig svenska, förbereder för kunskapsprov och genomgår den praktisk tjänstgöring som krävs för svensk legitimation anställs de för arbete utan legitimationskrav, där lönerna är lägre.

Rekryteringsprocessen försvåras när det nya lönegolvet ligger högre än snittlönerna för många av de utländska läkarnas ingångsyrken. 

Även om utländska specialistläkare är viktiga, är gruppen läkare som söker arbetstillstånd i Sverige liten om man jämför med andra yrkesgrupper.

Brist på arbetskraft

De nya reglerna får större konsekvenser för den långsiktiga kompetensförsörjningen till exempel inom äldreomsorgen. 

Där råder redan stor brist på arbetskraft samtidigt som befolkningen blir allt äldre. 

Många av de anställda i äldreomsorgen är också utrikesfödda.

– Tittar man på undersköterskor i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö så är det över 60 procent utrikesfödda. En del kommer i från Norden och EU, men vi har ju varit och kommer att vara beroende av en viss invandring till Sverige.

”Behövs undantag”

När flyktingmottagandet minskar skulle arbetskraftsinvandringen ha kunnat täcka upp för en större del av arbetskraftsbehovet i äldreomsorgen, men det stoppas nu också. I alla fall så länge lönerna inte höjs för flera yrkesgrupper.

– Jag tycker inte lösningen är att höja lönerna för att möjliggöra rekrytering genom arbetskraftsinvandring.

– Det skulle behövas undantag för samhällsbärande verksamheter för att säkerställa kompetensförsörjningen, säger Anders Barane.