Äkta lundakillar dricker öl och spelar UNO
Lundagårds chefredaktör drar lans i sydsvensk dejtingdebatt
Malmökillar eller lundaboys, vad ska man egentligen välja?
Med respekt för att jag inte har stenkoll på hur Malmökillar är, än mindre på hur de beter sig på dejt, så tror jag att det finns en stor missuppfattning om killar i Lund.
Nora Flygts text ”Pretentiösa tjejer kan dejta i Lund” säger det mesta och jag tvivlar inte en sekund på hennes uppfattning om Malmökillars förmåga att dejta, men sedan har vi det här med synen på akademikergrabbar som pretentiösa i Lund.
Eller inte synen i sig, för den finns där och den delar jag, men enligt min uppfattning är prettokulturen i Lund en lek, ett koncept, snarare än ett faktum.
För vad handlar prettokulturen i Lund egentligen om?
Snaps och studentbal
Jag tror nog många lundastudenter någon gång satt på sig högtidsdräkten och vandrat på röda mattan in till AF-borgens klassiska ballokaler. Detta för att sedan sätta sig vid bordet, dricka en snaps, och känna sig lite viktigare än vad man faktiskt är.
I min mening ganska pretentiöst.
Och visst är traditioner, gamla författare och mysig kuriosa viktigt för lundakillar, men är de pretton för det? Det beror på.
Ta balen som exempel, i sig inget pretentiöst, men ger ofta utlopp för det. För de flesta är den inte mer än en maskerad, där fracken är en utklädnad.
Det är kul, men det är ingen som riktigt bryr sig om vad den faktiskt innebär.
Dessutom tror jag att de flesta lundakillar mest går dit för att dricka och ha något annat än ett par jeans och en t-shirt på sig. Det är nämligen skillnad på att vara pretto och att låtsas vara pretto.
Kan Zlatan bättre än Nobel
Med andra ord, pretentiösa akademikerkillar finns definitivt i Lund, kanske för många. Men för det flesta är det bara ett skådespeleri, de driver med det pretentiösa.
De äkta killarna i Lund är alltså inte de som citerar kulturskribenter i högtidsdräkt och dricker punsch (eller vad nu prettokillar gör).
Nej, de riktiga lundaboysen sitter hellre i ett korridorsrum i ett studenthem från 60-talet, delar någon billig öl, snackar fotboll och spelar UNO.
Lundakillar må vara mer pretentiösa, i praktiken. I verkligheten skulle inte många klara av en tio minuters utfrågning av klassiska verk och skulle förmodligen kunna återberätta betydligt fler citat från Zlatan än från nobelpristagare i litteratur.
Så ta Pågatåget (eller ersättningsbussen) till Lund och gå på en dejt vettja!