Dödsstöten: Konkursvågen ledde till att han tvingades säga upp sina anställda

Det har bara hunnit gå tre veckor sedan det var full rulle här. Sandor Abraham sitter på uteserveringen till det som var hans restaurang i ett köpcenter i östra utkanten av centrala Malmö.

Det är solig sensommar, men innanför de stora glasfönstren gapar lokalerna tomma. Dörrarna är låsta, all personal blev arbetsbefriade dagen efter beskedet och en konkursförvaltare har tagit över. Men än sitter de handskrivna skyltarna uppe, de som vänligen ber gästerna att plocka in sin disk.

– Alla inventarier ska säljas på auktion. Eller om de redan har gjort det. Det vet inte jag, efter beslutet har en konkursförvaltare skött i princip allt praktiskt.

Rekordmånga konkurser

Just nu befinner sig många företag, precis som folk i gemen, i tuffa tider. Det visar statistik från flera stora kreditupplysningsbolag samt siffror från Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. 

I ett år nu har antalet konkurser, månad efter månad, legat högre än samma period föregående år. I augusti 2023 ökade antalet konkurser med 42 procent i jämförelse med samma månad året innan, i juli var motsvarande ökning 67 procent och i juni låg ökningen på 43 procent. Till de värst drabbade branscherna hör transportsektorn, detaljhandeln, byggsektorn, tillverkningsindustrin och hotell- och restaurangbranschen. 

Stora skatteskulder

Men det är inte enbart inflationen, de kraftigt ökade energipriserna och att kunderna har mindre i plånboken som gör att många företag har det kärvt. Enligt Karl Stjerna, som är vd på kreditupplysningsföretaget Syna, har det också att göra med att många verksamheter fick tillfälligt anstånd med skatter och sociala avgifter under pandemin. Nu måste de pengarna in.

– Över 23 000 svenska företag har i dag sammanlagt 45 miljarder kronor i skuld till svenska staten, säger han.

En stor del av dessa miljarder kommer staten aldrig att få se röken av, spår Karl Stjerna. Många av de bolag som fick anstånd befann sig nämligen redan före pandemin i en svår situation, enligt honom.

– På så sätt ser jag anståndsreglerna som ett slags konstgjord andning. Vi har många fler konkurser att vänta de kommande månaderna, säger Karl Stjerna.

Erfaren företagare

Sandor Abraham är en erfaren näringsidkare. Han har drivit företag inom restaurangbranschen i snart 25 år. Han försöker fokusera på det, att hans verksamheter tidigare alltid har hållit näsan över ytan trots många tuffa tider. Som mest handlade det om fyra olika restauranger med 18 anställda. Men pandemin tog hårt.

Våra anställda har alltid varit så lojala. Då vill man inte svika dem.

– Dödsstöten var delvis att sista ansökningen om permitteringsstöd under pandemin inte gick igenom av någon anledning. Det får man veta först ett år efteråt och då blev det plötsligt en skattesmäll på en kvarts miljon. Det hade kanske gått, men inte i kombination med allt annat.

Dåligt samvete

Det var inte direkt roligt att gå till jobbet den där dagen när personalen skulle informeras. Sandor Abraham beskriver ett stort dåligt samvete, att han var fullt medveten om att konkursbeskedet inte enbart skulle påverka ägarna och deras familjer utan också samtliga anställda och deras nära och kära.

– Våra anställda har alltid varit så lojala. Många har jobbat med oss i över 10 år. Då vill man inte svika dem. Men under mina bra dagar, så här efteråt, försöker jag att tänka att det inte är vårt fel. Det är så många olika saker som ledde till det här. Och tack och lov är det goda tider för kockar. Nästan alla våra anställda har faktiskt snabbt fått nya jobb.

Alla anställda blev dessutom beviljade statlig lönegaranti.

– Det var vi väldigt lättade över, säger Sandor Abraham.

Låg arbetslöshet

Trots det rekordstora antalet konkurser är arbetslösheten låg. Senaste siffran från Arbetsförmedlingen visar ett rikssnitt på 6,3 procent. Men det går lite upp och ner i decimaler, beroende på säsongsarbete och så, förklarar Emil Persson som är arbetsmarknadsanalytiker på myndigheten.

– Arbetsmarknaden beter sig inte riktigt som väntat just nu. Trots hög inflation, försvagad BNP och högre ränteläge har arbetsmarknaden varit överraskande stark hela 2023. I maj hade vi de lägsta arbetslöshetssiffrorna sedan 2009.

Enligt Emil Persson och hans kollegor är förklaringen att det länge har varit kompetensbrist inom många branscher. Han tar hotell- och restaurangsektorn som exempel. Under pandemin sades många upp på grund av arbetsbrist och valde då att lämna branschen. När verksamheterna nu rullar igen, råder stor efterfrågan på personal.

– Det vet många företagare och de vill undvika att hamna i en liknande situation. Därför håller man hårt i sin personal så länge man kan och är försiktigt med uppsägningar. För då vet man att det kan vara svårt att få tillbaka dem.

Dessutom är majoriteten av de företag som hittills har gått i konkurs små. Det ger inte så stora utslag i arbetslöshetsstatistiken.

Spår stigande arbetslöshet

Det kommande månaderna spår dock analytikerna på Arbetsförmedlingen att arbetslöshetssiffrorna kommer att stiga något. Den utvecklingen fortsätter även första halvan av 2024, eftersom prognosen är att konjunkturen då kommer att bli än lägre.

– Men arbetslöshetssiffrorna kommer inte att stiga lika mycket som under pandemin eller under en finanskris. Å andra sidan är det väldigt svårt att ställa prognoser just nu, säger Emil Persson.