CSN-haveriet hotar framtida uppgörelser med staten
Om CSN inte kan hantera det nya studiestödet för vuxna skadas tilliten till staten. Då kan vi inte lösa stora samhällsfrågor tillsammans med politikerna framöver, varnar fack och arbetsgivare.
Kommunals ordförande Malin Ragnegård, LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson och Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl.
Närmare 20 000 vuxna som planerar att studera i höst väntar fortfarande på besked om de får så kallat omställningsstudiestöd.
CSN har bara hunnit med en mindre del av alla ansökningar. Många som har begärt ledigt från sina jobb för att plugga lever i osäkerhet, och hundratals miljoner som skulle ha gått till studiestöd kommer inte att användas.
– Det är under all kritik, säger Kommunals ordförande Malin Ragnegård.
– Helt oacceptabelt. För PTK är omställningsstudiestödet om möjligt ännu viktigare än för LO, eftersom alla våra förbund är med i las-uppgörelsen, säger Martin Wästfelt, chef för PTK:s förhandlingsgrupp.
Kroppsnära fotboll
LO, PTK och Svenskt Näringsliv blev alla besvikna då regeringen inte gav CSN mer pengar i sin vårbudget.
Tillsammans uppvaktar de ministrar och tjänstemän vid utbildningsdepartementet och arbetsmarknadsdepartementet intensivt för att pengarna ska komma i budgetpropositionen den 20 september.
– För att tala i fotbollstermer: Nu spelar vi väldigt hård, kroppsnära fotboll med regeringen, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.
Ändrar villkoren
Mer pengar ska göra att CSN klarar av att hantera fler ansökningar manuellt.
PTK, Svenskt Näringsliv och LO diskuterar samtidigt med CSN om hur villkoren för omställningsstöd kan förenklas, så att myndigheten lättare kan bygga upp IT-system och behandla ansökningar automatiskt.
– Vi parter är egentligen inte jättepigga på att ändra i villkoren. Vi ska vara konstruktiva för att underlätta handläggningen. Men det förutsätter mer pengar, säger Mattias Dahl, vice vd vid Svenskt Näringsliv.
”Reformen var rätt”
Omställningsstudiestödet, som kom till genom las-uppgörelsen 2020, var ett viktigt skäl till att LO och PTK gick med på att ge arbetsgivarna större makt över uppsägningar.
Det är för tidigt att säga att hela uppgörelsen är i gungning på grund av att CSN inte kunnat hantera ansökningarna, anser facken.
De påminner om att systemet för omställningsstudiestöd är under uppbyggnad och ska vara helt färdigt 2026. En viss förståelse för att alla system har barnsjukdomar behövs, säger Martin Wästfelt.
– Hade väldigt få sökt stödet, så hade vi haft en helt annan diskussion nu: ”Var det här dumt, gjorde vi fel?”. Nu vet vi att reformen var rätt.
Skadar tilltron
Men om CSN inte får ordning på sin hantering av ansökningarna blir följderna allvarliga på sikt, varnar IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
– Om staten inte klarar att göra det vi kommit överens om, så skadar det tilliten. Det kan göra det svårt att hitta lösningar på stora samhällsproblem mellan arbetsmarknadens parter och staten i framtiden.
Att staten skulle hjälpa till med ny lagstiftning och pengar till studiestöd var ett villkor för att fack och arbetsgivare skulle skriva under las-uppgörelsen. Det villkoret gick en enig riksdag med på.
Men om staten inte uppfyller villkoret kan fack och arbetsgivare inte komma åt staten juridiskt, till exempel stämma för avtalsbrott.
Martin Wästfelt tror inte att det behövs.
– Det finns en stor parlamentarisk enighet. Oppositionen är på frågan, och medborgarna väntar sig resultat. Om regeringen inte löser detta blir det politiska priset högt.
