Politiskt fokus på brott har fått polisers löner att öka med 25 procent

Den 1 september kommer en rapport som Karna Tillheden väntar på med spänning.

Karna Tillheden är ordförande för fackförbundet Seko på Polismyndigheten.

Tillsammans med Saco och ST har hon skrivit till högsta ledningen och begärt en genomgång av löneskillnaderna vid myndigheten, och på fredag ska den vara klar.

De tre facken anser att de extrapengar som staten skickat för att uppvärdera poliser har skapat orättvisor.

– Anställda med samma arbetsuppgifter har fått olika löneökning enbart därför att den ena är polis medan den andra har civil bakgrund, säger Karna Tillheden.

3 000 mer i löneökning

En utredare eller en operatör på en regionledningscentral kan få nästan 3 000 kronor mer i löneökning än sin kollega, om han råkar vara polisman medan kollegan har annan utbildning, exemplifierar Karna Tillheden.

– I majoriteten av fallen är skillnaden inte kopplade till prestation, trots att det är så lönerna i staten ska sättas. Den som är duktigast i gruppen kan få mindre än den som är sämst. Att politikerna satsar på en viss yrkesgrupp slår ut den svenska modellen.

Martin Åberg, förhandlingschef på Polisförbundet, bekräftar att polisernas löner har stigit raskt. På fem år, från 2018 till 2023, har de ökat med 25 procent.

– 2018 satte vi upp ett mål om 5 procents årlig löneökning. Men vi insåg att det inte var en ”quick fix”.

– Vi har bildat opinion ock fått förståelse. Tack vare den statliga satsningen och vårt fackliga arbete har vi nått målet, säger Martin Åberg.

”Rak jämförelse med övriga”

Den grova brottsligheten dominerar nyhetsflödet och debatten. Främjar skjutningarna polisernas löner?
– Nej. Vi har inte motiverat lönesatsningen med brottsutvecklingen. Utgångspunkten var en rak jämförelse med övriga arbetsmarknaden som visade att vi hade tappat mark. Polisyrket behövde uppvärderas, och nu är vi i princip i kapp andra yrkesgrupper, svarar Martin Åberg.

Politikerna ville rikta lönesatsningen till poliser i yttre tjänst. Polisförbundet har slagits för en generell uppvärdering av polisyrket, och fått gehör. Något som ”skapar interna diskussioner”, säger Martin Åberg.

Är det inte orättvist att poliser får större löneökningar än kollegor med civil bakgrund när de har samma arbetsuppgifter?
– Jag har stor respekt för sådana uppfattningar. Det är naturligt att det blir reaktioner om den ena gruppen får mer än den andra. Det är något vi måste hantera, svarar Martin Åberg.

– Sedan har andelen civilanställda ökat. En del har kanske inte kunnat svara upp mot kraven, och fått förhållandevis hög lön. Här finns flera perspektiv.

Unik utbildning för poliser

Det är svårt att översätta kraven i en polisanställning till andra anställningar, eftersom poliser har en unik utbildning, befogenheter samt även särskilda skyldigheter, tillägger Martin Åberg.

Utan att gå in på juridiska detaljer konstaterar han att ”om något händer på gatan kan andra vända på klacken och gå därifrån, det kan inte en polis”.

Martin Åberg och hans förbund ”står helt bakom den svenska modellen”. Men polisernas arbetsmarknad är speciell. Antalet poliser styrs politiskt, och budgeten för myndigheten avgör hur parterna kan sätta lönerna.

– Dessutom har Polismyndigheten har monopol. Det finns ingen annan arbetsgivare för poliser. Vill du sluta måste du byta yrke.