Kriminella tvingar bort facket från byggen: ”Knäckte revben”

Februari 2023. Två maskerade män med tillhyggen står och väntar utanför en ombudsmans bostad i en Stockholmsförort. När ombudsmannen kommer ut hoppar de på honom, knäcker hans revben.

Polisen lägger snabbt ner fallet i brist på uppslag. Men Tomas Kullberg, ordförande för Byggnads region Stockholm-Gotland, är övertygad om bakgrunden till misshandeln.

– Den här personen arbetade med att granska byggbolag som inte gör rätt för sig. Tidigare var det mest hot, nu har det gått över i våld, säger han.

Acceptansen för vad som är okej flyttas fram hela tiden. Det är sorgligt.

Mycket hot och våld

Den grova misshandeln är bara en i raden av hot- och våldshändelser som drabbar dem som granskar byggbranschen i huvudstaden.

Tomas Kullberg har själv upplevt skrämmande situationer vid ett par tillfällen. En gång på en byggarbetsplats av en man som markerade sin närvaro med ett basebollträ i handen.

– Då kom även polisen dit. Det var ett riktigt pådrag.

Arbetet och tidningen Byggnadsarbetaren har pratat med ett 30-tal personer med mycket god insyn i Stockholms byggbransch. Bilden många av dem ger är mörk.

”Spottade mig i ansiktet”

Den tidigare betongarbetaren Lars Berg är i dag ombudsman på Byggnads och jobbar bland annat med just granskning.

– Det blir bara värre och värre. Nyligen var det en person som tryckte upp mig mot en vägg och spottade mig mitt i ansiktet.

Loskans avsändare var en arbetsgivare som inte fick teckna kollektivavtal då det fattades nödvändiga handlingar.

– Jag blir hotad ungefär en gång i månaden. Acceptansen för vad som är okej flyttas fram hela tiden. Det är sorgligt, säger Lars Berg.

Den här händelsen blev inte polisanmäld. Något vi återkommer till senare.

Kriminella byggbolag

Över hälften av personerna som vi pratat med har någon gång blivit hotade i sitt arbete. De ska ”dödas” om de inte gör som det kriminella byggbolaget vill, de ska få den ”personliga ekonomin krossad” och de ska ”inte lägga näsan i blöt”.

 – De här oseriösa företagen är beredda att ta till våld. De har tillgång till ett våldskapital och gör det här för att tjäna stora pengar, säger Tomas Andersson, polisoperativ chef på Ekobrottsmyndigheten med ansvar för underrättelsearbete när det gäller arbetslivskriminalitet.

Han menar att våldet ofta uppstår i situationer när frågor börjar ställas på sin spets.

– Många av hoten och våldssituationerna dyker upp när de kriminella företagen stöter på den svenska modellen. Till exempel när facket ställer frågor eller vill få ett företag att teckna kollektivavtal.

Hot och våld är inte något som parterna på arbetsmarknaden ska hantera.

Tog strypgrepp

En av de intervjuade berättar att han utsattes för ett strypgrepp vid ett besök på ett bygge i Bromma i Stockholm.

 – Plötsligt ropar en person: ”Är det Byggnads?”. Jag svarade att jag var från Byggnads och sedan gick allt väldigt fort.

 – Han sa ”nu jävlar” och gick upp bakom mig. Där tog han ett struptag genom att lägga ena armen runt halsen och dra till.

Därefter skrek angriparen till sin kompis att ”nu jävlar har vi chansen att spöa honom ordentligt”, berättar Arbetets källa.

– En ganska stor kille kom då emot oss. Killen med strypgreppet var nu helt vansinnig och vägrade att släppa greppet. ”Nu är det fan dags”, skrek han.

Men den storväxta killen sa till honom att lugna ner sig. Då släppte han och sedan gick de i väg.

Mannen som utsattes för strypgreppet berättar att hot är mycket vanligt. På senare år har han fått ett tiotal om året. Någon polisanmälan efter händelsen i Bromma gjordes aldrig.

Påverkar branschen

Att bolag så frekvent hotar och ibland även tar till våld har nu en direkt påverkan på byggsektorn. Förutom det givna, att de som drabbas utsätts för ett personligt lidande med hård psykisk press där vissa tvingas använda personskyddslarm, så har de kriminella delvis lyckats skapa sig arbetsro.

 – Det var inte länge sedan jag hade en otäck situation och då avsade jag mig det ärendet. Jag ville inte fortsätta jobba mot det företaget, säger Lars Berg.

Byggbolaget har flera gånger varit aktuellt i olika hotsituationer.

Ett annat resultat av hoten om våld är att vissa arbetsplatser inte kontrolleras. Byggen där bolagen nu kan härja fritt, utan att följa de regler och lagar som finns.

En facklig företrädare med lång erfarenhet av att arbeta ute på fältet berättar att de numer ska läsa av arbetsplatsen för att se om det är säkert att gå in. Om det känns ”obehagligt” ska de avstå.

– Jag skulle lätt säga att det finns byggen som inte granskas. Speciellt om det är bolag man känner igen från tidigare där det varit problem.

”Ingen tar ansvar”

Byggnads förbundsordförande Johan Lindholm säger att det är tragiskt och fruktansvärt att utvecklingen gått så långt.

– Så här ska det inte se ut på svensk arbetsmarknad. Orsaken är att byggena har långa kedjor av underentreprenörer och att ingen tar ansvar för hur det ser ut.

Förstår du att ombudsmän och andra som granskar branschen inte vill besöka vissa arbetsplatser?

– Ja, om det finns kriminella element där och det förekommer hot och vapen så är det en uppgift som ska skötas av polisen. Hot och våld är inte något som parterna på arbetsmarknaden ska hantera, säger Johan Lindholm.

Deras argumentationsteknik består ofta av våld.

Råder likgiltighet

Samtidigt finns det i dag en likgiltighet inför hela situationen. Ett hot via telefon eller i samband med ett arbetsplatsbesök bemöts ofta med en axelryckning.

– Det finns en acceptans över att verkligheten ser ut så här. Jag är säker på att samma typ av hot skulle leda till skyddstopp på kontor i andra branscher, säger en av personerna som arbetar fackligt, till oss.

Tomas Kullberg, ordförande för Byggnads Stockholm-Gotland, säger att det är en tuff och hård atmosfär på byggarbetsplatserna och att den har blivit ännu hårdare med åren. Men att facket skulle ha anpassat sig till hotbilden håller han inte med om.

– Vi har inte accepterat den här utvecklingen. Det vi gör nu är att vi backar hem om det inte känns bra. Vi lämnar många fler byggen i dag än tidigare om vi inte känner oss trygga, säger Tomas Kullberg.

Både i fallet med den facklige företrädaren som blev utsatt för ett strypgrepp och Lars Berg som blev spottad i ansiktet fick händelserna passera förbi. Huvudorsaken är att det tidigare endast var enskilda personer som kunde göra en polisanmälan, berättar Tomas Kullberg.

– Våra anställda har inte velat polisanmäla eftersom en anmälan finns tillgänglig för alla. De har inte velat hänga ut sig själva med namn och adress. Det skulle bara spä på rädslan och otryggheten.

För att komma bort från det problemet har region Stockholm-Gotland därför gjort upp med polisen att regionen i framtiden själv kan stå bakom anmälningarna.

– Det känns väldigt bra. Den som läser anmälningar kommer få adressen till vårt kontor i Solna.

Personer kan dyka upp utanför hemmet eller barnens skola.

Utländska byggföretag

Vilka företag är det då som via hot och våld försöker vinna marknadsandelar i Sverige? De flesta vi talat med pekar på utländska byggföretag, men med svenska kopplingar.

– Det är ofta mellanstora byggbolag och bemanningsbolag. Företag som ägs av halvskumma individer som i Sverige har en person som är vältalig och kan sköta bolaget. När de fått in en fot på marknaden försöker de vinna marknadsandelar genom hot. De tvingar andra bolag att göra det man vill att de ska göra, säger Tomas Kullberg.

Bilden bekräftas av polischefen Tomas Andersson.

– De utländska bolagen som kommer hit startar ofta upp en filial i Sverige så på så vis är det svenska bolag, men vi ser ofta att de här företagen styrs från andra länder. De har en väldigt snygg fasad och de är fullt medvetna om vilket upplägg de ska ha för att bli konkurrenskraftiga, där målet är att ta sig in på marknaden, säger Tomas Andersson och fortsätter:

– När de upptäcker en arbetsplats med sämre koll där de kan få in sina fötter och tjäna pengar, då är de som gökungar och knuffar sig in. Och deras argumentationsteknik består då ofta av våld.

Kontrollerar inte tillräckligt

Jessica Löfström är grundare och styrelseordförande i Ansvar Säkerhet, ett företag som erbjuder stöd och hjälp med bakgrundskontroller åt den som ska upphandla byggtjänster. Hon har sett att en typisk situation där hot förekommer är när en underentreprenör måste bort från bygget, till exempel därför att det visat sig att den använder illegal arbetskraft.

– Platschefer och projektchefer är mycket utsatta. Personer kan dyka upp utanför hemmet eller barnens skola. De kan stå utanför förskolan när frun till en platschef ska lämna barnet och säga: ”Jaså det här är lilla Lisa, då vet vi var du finns”, berättar Jessica Löfström.

En situation där det kan uppstå konflikter är när underentreprenörer på större byggarbetsplatser sätter press på huvudentreprenören för att få bättre betalt. Det kan ske genom att de lägger på fler timmar för extrajobb som har tillkommit under arbetets gång, så kallade ”Ätaarbeten”, än vad de faktiskt har utfört.

”Jag vet att många platschefer inte vill jobba med vissa företag för de har svårt att hantera Ätaarbeten”, uppger en annan källa.

Flera personer menar att storbolagen inte har den kontroll som behövs och inte gör allt för att hålla de kriminella borta.

Byggjätternas kostnadsjakt

Det finns förvisso väl inarbetade rutiner för att granska underentreprenören. Men det sker ofta bara i ett första steg. När bygget väl är i gång förlängs kedjan av underentreprenörer. Kontrollen försämras i takt med att priset pressas. Stressen att hinna i tid kan vara ytterligare en faktor.

Flera fackliga företrädare anser att det är de svenska byggjättarnas kostnadsjakt som är grunden till problemet. Att de bäddat för oseriösa aktörer när de valt att ta in underentreprenörer i stället för att ha egna byggnadsarbetare.

Det håller Claes Thunblad vid Byggföretagen inte med om.

– Jag tror inte att det är där problemet ligger. Om du har hundra företag i sju led eller lika många medarbetare i ett eller två led – jag har svårt att se att det gör så stor skillnad.

Sedan flera år är kampen mot oseriösa aktörer den fråga som Byggföretagens medlemmar prioriterar högst, enligt Claes Thunblad.

– Det senaste halvåret har vi kontrollerat tusen arbetsplatser, varav 350 fysiskt. Det är mer än alla andra aktörer, inklusive myndigheter, har mäktat med sammanlagt.

En bieffekt av detta kan vara att oseriösa företag som känner sig pressade tar till hot, säger Claes Thunblad.

– Det är förstås helt oacceptabelt, men jag kan tänka mig att det fungerar så.