”Integration kräver ordentlig SFI, Johan Pehrson”
Symbolpolitik löser inte integrationen, skriver Emilia Bjuggren (S) och Arvid Vikman Rindevall (S).
Emilia Bjuggren (S) och Arvid Vikman Rindevall (S).
Nyligen gick arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) ut med att regeringen ser över möjligheten att införa en tidsbegränsning för nyanländas rätt till SFI.
Förslaget är bara ytterligare ett exempel på regeringens symbolpolitik som inte kommer i närheten av att lösa utmaningarna med integrationen.
Det handlar om minskade resurser om drygt en miljard kronor, en neddragning som innebär ungefär 25 000 färre utbildningsplatser.
Satsa på kvalitet
Samtidigt som Pehrson (L) twittrar att det är för ”fett” att vara arbetslös, slår han alltså undan benen för just de utbildningar som krävs för att människor som idag står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete. En absurd logik.
Vad som däremot står klart är att vuxenutbildningen behöver bli bättre rustad för att möta de utmaningar vi nu ser med en bristande integration, stora behov av omställning och en kommande lågkonjunktur. Fler elever måste få rätt stöd att klara sina studier.
För att nå dit måste först och främst kvaliteten på undervisningen öka.
Och nya samverkansmodeller mot näringslivet behöver formas för att bättre anpassa utbildningarna efter arbetsmarknadens verkliga behov.
Välkommet hade också varit om Pehrson satsat resurserna på det uppsökande arbetet så att de som står absolut längst ifrån arbetsmarknaden hittar vägar in.
Ta tillbaka kontrollen
För att stärka vuxenutbildningen på dessa områden behöver det offentliga ha ökad kontroll och inflytande över vuxenutbildningen.
De senaste åren har det tvärtemot detta skett en omfattande privatisering och marknadisering av vuxenutbildningen, inte minst i Stockholm.
Precis som inom skolan har vi sett hur privatiseringen lett till att vinstdrivande utbildningsföretag skär ner på antalet behöriga lärare, inte ger elever tillräcklig tillgång till praktiska moment, delar ut glädjebetyg och lurar kommuner på pengar.
För att stärka kvaliteten på utbildningen kommer vi i den rödgröna majoriteten i Stockholms stad därför ta tillbaka mer vuxenutbildning i egen regi, samtidigt som vi stärker kontrollen över utbildningsföretagen.
Viktigt för att komma ut i arbete
Förslaget om en tidsgräns för SFI är inte bara felriktat. Det är också ett förslag som riskerar att slå hårt mot redan utsatta grupper.
I Stockholm handlar det om några procent av eleverna som inte klarar SFI inom den av utredningen förslagna tidsbegränsningen på fyra år.
Denna grupp består till stor del av nyanlända som sedan tidigare inte är läs- och skrivkunniga, har en funktionsnedsättning eller lider av PTSD och trauma.
Det denna grupp behöver är bättre stöd för att kunna lära sig svenska. Att begränsa deras rätt till utbildning kommer bara leda till ett de blir utestängda från samhället.
I stället för symbolpolitik behöver vi en diskussion om vuxenutbildningens verkliga utmaningar. Det handlar bland annat om brist på resurser och en långtgående marknadisering.
Tyvärr verkar regeringen mer intresserad av populistiska utspel än att se till att kommunerna har tillräckliga resurser för att kunna se till att fler lär sig svenska och kommer ut i arbete.
