Hundratals fall av hyvling på stora butikskedjor: ”Ett satans otyg”

Ja eller nej. En ruta skulle kryssas i senaste den 16 februari i år i det digitala formulär som butiksanställda Mikaela och hennes kollegor på den stora H&M-butiken i Stockholmsområdet hade fått. 

Efter 25 år på H&M skulle hennes arbetstid dras ned från heltid till 30 timmar i veckan. Hon skulle förlora 8 500 kronor i månaden, mer än 100 000 om året, om hon kryssade ja i rutan. 

– Det blev droppen. Jag kände att nu har jag fått nog. Min sambo tyckte jag skulle acceptera, men aldrig, då blir jag hellre arbetslös, säger Mikaela.

Hyvling är ett satans otyg!

Många företag hyvlar

Hon var en av få som tackade nej när H&M tidigare i år drog ner antalet timmar och tog bort tjänster med särskilt ansvar för 650 butiksanställda. Enligt H&M valde 95 procent av de anställda att fortsätta även om de förlorade timmar. 

Mikaela, som inte vill ha sitt efternamn i tidningen, erbjöds ändå fler timmar än de flesta. Det fanns butiksanställda som fick gå från heltid till fem eller åtta timmar i veckan. 

H&M:s agerande fick debatten om hyvling att blossa upp på nytt, men företaget är långt ifrån ensamt om att dra ner sysselsättningsgraden för de anställda.

Bara under det senaste året har företag som Pressbyrån, Cervera, Akademibokhandeln, Elgiganten och Clas Ohlson hyvlat tjänster på olika ställen i landet, enligt fackets uppgifter.

– Det har blivit väldigt vanligt. För arbetsgivarna är det helt normalt att hyvla, säger Julie Aobadia, ombudsman på Handels i Stockholm.

Hyvling innebär att anställda erbjuds nya kontrakt med färre timmar på samma jobb. Om de inte accepterar kan de sägas upp. De som accepterar tvingas ofta jaga extra timmar för att kunna försörja sig, och facket är kritiskt. 

– Hyvling är ett satans otyg! säger Tony Karlstedt ombudsman på Handels avdelning i Göteborg.

Anställningsskyddet är inget skydd för den som behöver sin lön för att överleva, säger han. Lagen skyddar visserligen själva anställningen, men inte sysselsättningsgraden och därmed inte inkomsten.

Hyvling – allt vanligare

Tony Karlstedt säger att man tidigare skojat om att lagen om anställningsskydd, las, är som ett såll – det mesta rinner igenom men det grövsta stoppas, men att hyvlingen har förändrat allt.

– Las är inte ens ett såll längre utan en tratt med ett stort hål i botten. Och fortsätter det så här blir det väl en krater eller ett slukhål snart.

För hyvling blir allt vanligare. När Arbetet kontaktar Handels samtliga avdelningar i maj 2023 ger de en sammanlagd bild av flera hundra förhandlingar om hyvling under 2022 och 2023. 

Exakt hur vanligt hyvling är det dock ingen som vet. Men under pandemin, när det var tuffa tider för detaljhandeln gjorde Handels en undersökning som visade att avdelningarna haft mer än 400 hyvlingsförhandlingar från september 2020 till april 2021. 

”Hyvling är nödvändigt”

Ola Axelsson, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Svensk Handel är inte lika säker på att hyvlingen faktiskt blivit vanligare, däremot har uppmärksamheten på hyvling ökat. 

Han säger att hyvling kan vara ett nödvändigt sätt för butiker att hantera arbetsbrist. 

– Det är ofta svårt att minska antalet anställda då kundbeteendet gör att man behöver ett visst antal på plats i butiken samtidigt vissa tider och färre andra. Alternativet till det facket kallar hyvling hade då varit att lägga ner verksamheten.

Han tillägger att det givetvis är tufft för anställda som erbjuds färre timmar, men att alternativet, att de blir uppsagda för att företaget inte klarar sig om inte timmarna dras ner, är ännu tuffare. 

Enligt Handels hyvlar dock företag även när det inte är arbetsbrist. Det sker vid omorganisationer där företag inte drar ner på timmarna utan bara fördelar dem på fler personer. 

Samtidigt som de anställda får färre timmar i kontrakten, kan företagen anställa fler nya på kontrakt med få timmar.

Jag har ställt upp för H&M i alla år och tänker inte bli utnyttjad mer,

Allt färre heltidstjänster

En undersökning som Handels genomförde i våras visar att heltidstjänsterna blir allt färre. Bara 30 procent av de anställda i detaljhandeln jobbade heltid förra året, och de flesta deltidsanställda vill jobba mer. 

– Att få en heltid i butik är som att vinna på Triss. Många kedjor erbjuder inte mer än 25 timmar, förutom för butikschefer, säger Julie Aobadia.

Även Svensk Handel ser det som ett problem att butiker inte kan erbjuda dem som vill heltidstjänster. Det gör det svårare att rekrytera och behålla personalen.

– Det är bra med heltid. Vi jobbar hårt för att skapa bra villkor för handelsföretagen som kan möjliggöra fler heltidstjänster, och vi pratar mycket med våra medlemsföretag om hur man kan arbeta med bemanningsfrågor, säger Ola Axelsson.

Ett sätt kan vara att flytta arbetstid mellan olika perioder, vilket detaljhandelns avtal tillåter. 

Men i slutänden är det avgörande om företagen kan vara konkurrenskraftiga. Att ha rätt bemanning vid rätt tidpunkt är en viktig del, fortsätter han.

Söker andra jobb

Även H&M:s omorganisation innebar att inga butikssäljare kunde få mer än 35 timmar i sina kontrakt, men 30 är också en vanlig gräns, enligt facket. På så sätt blev nästan alla tjänster hyvlade. 

Även de som likt Mikaela arbetat mer än 25 år i klädkedjans butiker drabbades. I mitten av augusti gjorde hon sin sista arbetsdag på H&M. Trots att hon närmar sig 50 år, har två barn, och inte hade hittat något nytt jobb innan hon slutade, har hon inte ångrat sig.

– Nej, inte efter hur det behandlat mig och andra. Jag har ställt upp för H&M i alla år och tänker inte bli utnyttjad mer, säger hon.

– Visst, jag har varit ledsen, frustrerad och förbannad, men nu känner jag mig mest lättad över att komma därifrån. Jag söker mig bort från butiksjobb nu.