Senaste tidens koranbränningar har skakat om Sverige.

Skändningar av Koranen har påverkat Sveriges Nato-ansökan och gjort att 57 länder i OIC (Organisation of Islamic Cooperation) kallat till krismöte och fördömt Sverige. I söndags meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) på Instagram att Sverige befinner sig i det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.

Mot denna bakgrund har den svenska regeringen nu reagerat. I tisdags kallade justitieminister Gunnar Strömmer (M) och statsminister Ulf Kristersson (M) till presskonferens och meddelade att man kommer se över ordningslagen för att få bukt med koranbränningarna.

En som ser stora problem med att regeringen nu vill se över ordningslagen är socialdemokraten och professorn i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Ulf Bjereld.

Han ser främst två stora problem med att regeringen eventuellt vill göra ingrepp i ordningslagen.

– Det finns två ingångar på det här. Det ena är det juridiska med lagändringar och vi kan börja där. Regeringen har öppnat för att göra ändringar i ordningslagen som skulle ge polisen större möjligheter att säga nej till den här typen av demonstrationer.

Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Polisen har inte rätt kompetens

Regeringen har antytt att om en demonstration uppfattas utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet ska polisen kunna neka tillstånd.

Ett problem som Bjereld ser med att polisen ska få utökade befogenheter att neka tillstånd till demonstrationer, är att de inte har rätt kvalifikationer för att göra sådana bedömningar.

– Polisen har inte kompetensen att göra den typen av säkerhetsbedömningar, de kommer fråga säkerhetspolisen. Om exempelvis Vänsterpartiet vill hålla en manifestation mot Erdogans styre i Turkiet, kanske det kommer finnas PKK-flaggor i demonstrationen. Då kan man säga att det påverkar Sverige säkerhet negativt för det kan försvåra Sveriges inträde i Nato. Genast är det ett mycket vidare fält. Jag tycker det är en farlig väg att gå.

S försiktigt positiva

Socialdemokraterna har ställt sig försiktigt positiva till att regeringen ska se över ordningslagen, enligt Expressen.

– Det tycker jag är en olycklig utveckling. En gång sa Morgan Johansson till mig att man aldrig ska försöka lösa akuta problem med lagändringar, för lagändringar kommer gälla framåt och det kommer gälla andra företeelser som inte bara avser det här akuta ärendet som man vill lösa.

Auktoritärt politiskt styre är inte omöjligt att tänka sig i Sverige idag

Det andra stora problemet som Bjereld ser med potentiella ändringar i ordningslagen är Sverigedemokraterna.

Även om SD ställt sig negativa till att regeringen nu vill se över ordningslagen ser ändå Bjereld faror med att det i framtiden kan komma att utnyttjas av SD.

– Om några år skulle vi kunna ha ett samhälle där Sverigedemokraterna har ett ännu större inflytande. Hur kommer de kunna använda en sådan här lag för att tysta politiska meningsmotståndare? Auktoritärt politiskt styre är inte omöjligt att tänka sig i Sverige idag, tyvärr. Och då ska man inte redan nu underlätta för en sådan auktoritär regering genom att ge dem juridiska möjligheter att inskränka yttrande- och demonstrationsfriheten.

Legitimeringen av SD – ett problem

Genom sitt nära samarbete med ett islamfientligt parti har regeringen bäddat för den här situationen, menar Bjereld.

– Det är väldigt svårt för regeringen att med trovärdighet säga att Sverige inte är ett islamofobiskt land eller ett land som inte behandlar muslimer illa samtidigt som man samarbetar mycket nära med ett parti som gör just detta. Islamfientlighet är en del av SD:s DNA, det är en fråga som de verkligen har mobiliserat kring och som de fortfarande mobiliserar kring och det försvårar trovärdigheten väldigt starkt. Hur kan man med övertygelse tala om att Sverige står upp för muslimers rättigheter samtidigt som man samarbetar så nära med ett sådant parti? Man skördar nu det man har sått.

En av anledningarna till att koranbränningarna blivit så politiskt laddade i Sverige tror han går att härleda till att liberaler och konservativa legitimerat SD.

– Att det blir så kontroversiellt i Sverige tror jag beror på SD och att man normaliserat ett parti så impregnerat av rasism och islamfientlighet. Det skapar en mylla som de här koranbränningarna kan mobilisera kring och det gör att de får en helt annan uppmärksamhet i Sverige än vad de har fått i andra europeiska stater. De här frågorna har blivit politiserade på ett väldigt starkt sätt och det beror på att SD vuxit så mycket i styrka och fått legitimitet av liberaler och konservativa inom Tidöramarna.

Finns det några demonstrationer som potentiellt inte utgör ett hot mot rikets säkerhet?

– Man kan säkert hitta något, men det blir godtyckliga gränser. Vem ska avgöra vad som är ett hot mot rikets säkerhet? Ska den lokala polisen i Borlänge eller Skövde ta beslut om en demonstration utgör ett mot rikets säkerhet eller inte? Det är att lägga ett helt orimligt ok på deras axlar och då kommer de vända sig till säkerhetspolisen som kommer få avgöra. Det är också olyckligt.

Gummiparagraf som kan hota vår demokrati

Bjereld tycker inte att man ska lösa problemet med koranbränningar genom lagmässiga ändringar. Men om regeringen vill gå fram lagmässigt tycker han att det finns bättre vägar att gå än via ordningslagen.

– Då tycker jag att man ska titta på hets mot folkgrupp istället. De här koranbränningarna utförs ofta på ett sätt som innebär att det inte bara är religionen i sig som hånas och förödmjukas utan även bekännarna av islam. Där skulle man kanske kunna hitta någonting som ger polisen verktyg att agera. Ett problem där skulle i så fall vara att man från polisens sida inte kan göra det i förväg, man kan inte förbjuda en manifestation och hänvisa till att det kommer förekomma hets mot folkgrupp där. Det är först i efterhand som polisen kan åtala för hets mot folkgrupp. 

– Om man vill gå den lagliga vägen hade det varit bättre att titta på vad man kan göra med den befintliga lagstiftningen för hets mot folkgrupp än ordningsstadgan. Sen vet jag att andra jurister vill att man ska kunna titta på förargelseväckande beteende. Det är inte koranbränningarna i sig, utan sättet man skändar på. Hellre någon av de vägarna än ordningsstadgan, men allra helst att man försöker hantera det här på annat sätt.

I förlängningen, ser du reellt hot där ändringar i ordningslagen utgör ett hot mot våra demokratiska rättigheter och vår yttrandefrihet?

– Ja, absolut. Om man väger in säkerhetspolitiska intressen blir det en gummiparagraf som kan användas till i princip vad som helst. Det innebär i förlängningen ett hot mot våra demokratiska fri- och rättigheter.