Larm från personal i skolköken: Barn får inte middag hemma

Det är tidig förmiddag i skolköket på Hubertusgården, en låg- och mellan-stadieskola i norra Lund. Kollegorna Erika Rodehed, Flora Shahini och Lisbeth Persson sitter vid ett bord i matsalen och tar en fikapaus efter att ha serverat fritidsbarnen frukost före skolstart. 

Bröd, pålägg och kaffe står framdukat och de har en liten stund över att pusta ut tillsammans. De dagar som den kommande skollunchens huvudrätt är tomatbaserad ser de alltid till att få i gång den innan de sätter sig ner för sin fikapaus. Men i dag blir det fisk och potatis, så då kan grytorna få vänta lite. 

– Tomat blir ju godare av att småputtra länge och de yngsta eleverna har sin lunch redan tjugo i elva, så de dagarna gäller det att komma i gång, säger Erika Rodehed.

Kämpar med budgeten

Hon är samordnare för köket på Hubertusgården och den som, förutom arbetet som kock i köket, även ansvarar för beställning och inköp av varor. Utöver det är hon Kommunals huvudskyddsombud för skolkökspersonalen i Lunds dryga 40-talet kommunala grund- och gymnasieskolor.  

Erika Rodehed har svårt att få ihop budgeten. Trots att matvarupriserna under de senaste året har gått upp med i snitt drygt 20 procent, har hennes inköpsbudget inte anpassats i motsvarande omfattning. Å andra sidan har det inte skett några neddragningar – som det gjorde en kort period i exempelvis grannkommunen Malmö. Där blev det dock snabbt stora protester så lokalpolitikerna tvingades backa efter bara någon vecka.

– Vi har nytt styre i kommunen sedan valet i höstas. Så vi får väl se vad som händer. Å andra sidan ska det mycket till för att dra ner på skolmatsbudget. Det berör många väljare, säger Christel Nilsson, enhetschef över teamet här på Hubertusgården samt över skolkökspersonal på ytterligare sju enheter.

Tvingats tänka om

Erika Rodehed har behövt tänka om när det gäller frukt och grönt, som varit dyrt länge nu. Det har lett till mer frysta grönsaker, både i rätter och på salladsbordet. Fruktinköpen planeras noga, utifrån prisläge och vad som håller länge.

– Förhoppningsvis går priserna ner något nu när det är säsong för frukt och grönt. Vi vill ju att barnen ska erbjudas mycket av det.

En annan förändring är att Bregott bytts ut mot Lätt och lagom. Och till veckans återkommande sopplunch blir det inte längre ost till smörgåsen, det har blivit alldeles för dyrt och ger dessutom stora klimatavtryck. 

– Vi försöker med olika hummusrecept i stället, men barnen har lite svårt med det, säger Erika Rodehed.

Allt större portioner

Samtidigt, tillägger hon, märker både kollegorna här och skolköksmedarbetare över hela kommunen att barnen äter allt större portioner i skolan. 

– Troligtvis har det att göra med att familjer har behövt dra ner på matinköpen nu när allt är dyrare. Jag hör när barnen pratar sinsemellan att inte alla äter lagad mat hemma till middag.

Det leder till att den mängduträkning som länge fungerat plötsligt inte stämmer för vissa rätter. Maten tar helt enkelt slut. Men här på Hubertusgården löser kollegorna alltid det, även om det kanske inte alltid går att servera exakt samma som står på dagens meny.

– Vi har alltid rester i frysen. Barnen blir aldrig utan skollunch och kan alltid äta sig mätta. Men visst, de kan behöva vänta upp till tio minuter om allt plötsligt tar slut, säger Flora Shahini, också hon skolkökskock.

Färre mätta magar

Iakttagelsen från kökspersonalen på Hubertusgården bekräftas av en färsk Sifo-undersökning som Rädda barnen, Röda korset, Hyresgästföreningen och Majblomman ligger bakom. I den uppger 29 procent av ensamstående föräldrar med en inkomst under 35 000 kronor i månaden att de någon gång under det senaste halvåret inte haft råd till näringsrik mat alla dagar i veckan. 

En särskilt utsatt grupp är ensamstående föräldrar som tjänar mindre än 29 500 kronor i månaden. Bland dem uppger 1 av 8 att de har haft svårt att mätta sig själv eller familjen någon gång under det senaste halvåret.

– Skollunchen är jätteviktig, inte minst ur ett pedagogiskt perspektiv och för jämlik skola. Mätta barn lär bättre. Att vi erbjuder näringsriktig och skattefinansierad skollunch till alla elever är unikt för Sverige, Estland och Finland, säger Eva Sundberg som är projektledare för Mattanken, ett initiativ som vill lyfta och utveckla de offentliga måltiderna och som Jordbruksverket, Livsmedelsverket, LRF och Sveriges konsumenter ligger bakom.

Större arbetsbörda

I Lund har de ökade priserna även lett till ökad arbetsbörda för Erika Rodehed och andra skolkökssamordnare. Administrationen med planering och inköp tar längre tid nu än tidigare, då livsmedelspriserna var lägre och mer stabila. 

Erika Rodehed har efter månader av noggranna prisjämförelser börjat lära sig vilka varor hon behöver ha extra koll på. 

– Paprika och gurka, exempelvis. De kan verkligen skjuta i höjden. Budgeten håller inte till att bara beställa några kilo när som helst. Jag behöver ständigt ha koll på prisläget, säger Erika Rodehed.

Kollegorna på Hubertusgården har haft tur. Det senaste halvåret har de haft förstärkning av en praktikant via Arbetsförmedlingen. Nu har den personen dock gått vidare och de måste ro i hamn allt inom den ordinarie personalstyrkan igen.

– Vi försöker vara så kreativa vi kan inom den kommungemensamma matsedeln. Det finns ju en utmaning i att både få pengarna att räcka i dessa tider, men framför allt att skapa rätter som barnen gillar och äter upp, säger Erika Rodehed.

Olika skolmatskostnader i Sverige

I Lunds kommun får en lunch kosta drygt 14 kronor per elev och dag. Då är enbart råvarorna inräknade, inte personal-, lokal- och energikostnader. Men siffran skiljer sig stort mellan landets kommuner, åtminstone om man går på den statistik som Skolverket presenterar. Den bygger på årlig insamling av ekonomiska uppgifter från samtliga kommuner. 

Enligt den senaste var rikssnittet för skolmatskostnader totalt 6 800 kronor per elev under år 2021.  Det motsvarar ungefär 38 kronor per elev och dag. I summan ingår allt, från livsmedel, personal, transporter till administration, material för rengöring och annat förbrukningsmaterial. Erika Rodeheds och hennes kollegors arbetsgivare hamnar enligt en sådan uträkning något över rikssnittet, på 7 400 kronor. 

I topp hamnar Bergs kommun i Jämtland med 16 400 kronor per elev för skolmaten 2021, medan Markaryd och Orust hamnar i botten med fyra gånger tajtare årsutgift: 4 200 respektive 4 100 kronor. 

– Jag blir inte så förvånad när jag hör att vi hamnar lågt, säger kostchefen i Markaryd, Eva Niklasson.

Hon förklarar att en del av de verkliga kostnaderna, som elförbrukning och mattransporter, landar på andra budgetposter i kommunen.

– Man behöver dessutom titta på vilka politiska mål som finns lokalt. Här i Markaryd ska vi servera runt 25 procent ekologiskt. I exempelvis närliggande Växjö ställer politikerna bra mycket högre krav. Då blir det förstås dyrare, säger Eva Niklasson.