För en kort stund kan jag relatera till Håkan Hellström som trött gitarrkille
Johannes Klenell om Håkan Hellströms nya skiva.
RECENSION. Ibland missar man saker i livet. Inte alls som ett statement, det blir liksom bara inte av. Och då menar jag inte något i stil med att jag vid 44 års ålder är barnlös, utan de där små små glitcharna i verkligheten.
Jag har exempelvis aldrig stått på en så kallad VOI och har ingen som helst aning, min bakgrund i vänstern till trots, om hur – vad jag antar är estetpoeten(?) – Emil Jensen låter eller vad han egentligen gör.
Ibland handlar de här luckorna om att man helt enkelt inte vill hoppa på ett tåg som redan rullar, i andra fall inte ens ett så aktivt beslut. Det finns ingen uppoffring där. Bara ett enormt kunskapshål man aldrig orkat fylla.
Obefintlig relation till Hellström
Få luckor i min allmänbildning är dock större än att jag har en närmast obefintlig relation till landets största artist – Håkan Hellström. Jag kan på rak arm namnet på kanske tre av hans låtar. Vet inte vad någon av hans skivor heter.
Anledningen kan ha varit att jag återvände från två år i London samtidigt som Känn ingen sorg för mig Göteborg blev en sommarplåga.
Jag förstod ingenting och misstog Håkan med humorgruppen Rally. Det lät ju lite som Göteborgshumor. Fel från början. Sen var det kört.
Inget Kom igen Lena, Ingen Vän med en bil. Hur kunde det bli så här? Är det anledningen till att jag aldrig varit lycklig? Eftersom jag inte vet något om Håkan har jag alltid föreställt mig honom och hans fans som levnadsglada. Det är för sent för mig.
Man kan inte lära sig älska det där sent i livet.
La ut video
För en stund sedan la Hellström ut en video där han, med akustisk gitarr, skulle berätta lite om sin nya låt Jag är en Wild Story – det sista han såg ut att vara.
Tvärtom såg han mest ut som en trött gitarrkille på efterfest. Sånt gillar jag. Kunde äntligen relatera. En anknytning uppstod. Vi möttes för en stund.
Jag kommer förmodligen ha glömt vad hans nya skiva Poetiska försök heter om någon timme, så även att den alls finns.
Det gör inte så mycket. Vi har klarat oss utan varandra så länge nu – jag och Håkan.