Hur skulle du agera om nazister tog makten i Sverige?

Skulle du gå med i en motståndsgrupp, eller leva vidare och inte agera alls?

Eller skulle du rent av samarbeta med nazisterna?

I Nederländerna har det under senare år startat en debatt om holländarnas val under den tid då nazisterna ockuperade landet, speciellt runt den tredje gruppen holländare, de som samarbetade med nazisterna.

Var de verkligen alltigenom onda?

Eller hade deras smidighet och samarbete rent av positiva effekter?

Vill tona ned samarbetet

I koncentrationslägret Vught i södra Nederländerna, ett av de tre koncentrationsläger som Tyskland lät bygga i landet, anställdes både tyska och nederländska vakter.

Den nederländska vaktstyrkan bodde utanför lägret, de tyska vakterna bodde inne i lägret.

Många av de nederländska vakterna var inte alls nazister, menar nu de som vill tona ned samarbetet med nazisterna.

Och så var det nog.

En del fånggrupper hade periodvis till och med ganska bra villkor, något som delvis tillskrivs den nederländska vaktstyrkan.

Men det gällde naturligtvis inte judar.

De judiska familjer som fördes till Vught splittrades, männen fördes till ett ställe och kvinnorna till ett annat.

Barnen samlades för sig själva. Och de fördes vidare, ut ur lägret.

De största barntransporterna skedde den 6 och 7 juni 1943 då 1 296 barn på bara dessa två dagar fördes ut från Vught.

Deras destination var utrotningslägret Sobibor.

Vilka valde att se bort?

Såg de holländska vakterna i Vught när de judiska barnen fördes i väg?

Eller tittade de bort?

Mönsterlägrets villkor existerade inte heller för grupper av kvinnor som fängslats för medlemskap i motståndsrörelsen.

De som tvingades bära en röd triangel på bröstet.

När en av dessa kvinnor angrep en angivare i lägret skrev alla 90 kvinnor från hennes barack på en solidaritetsförklaring.

Några dagar senare fördes samtliga 90 kvinnor till bunkercellerna.

Där pressades de alla in i en och samma cell, en cell som inte mätte mer än nio och en halv kvadratmeter. Efter 74 kvinnor fanns inget utrymme kvar.

De tyska vakterna låste och gick.

Morgonen efter drogs tio döda kvinnor ut från bunkercellen. Ytterligare 24 kvinnor drogs ut medvetslösa.

Vad gjorde de nederländska vakterna under tiden? Spelade de kort i sina baracker?

Farmors syster till Ravensbrück

Hit till Vught fördes min farmors syster sedan den motståndsgrupp hon tillhörde hade avslöjats. En tid senare fördes hon med en grupp kvinnor, alla med en röd triangel på bröstet, i boskapsvagnar till koncentrationslägret Ravensbrück i Tyskland.

Det var inte holländska vakter som eskorterade dem därifrån.

De holländska vakterna kallades inte heller in när arkebuseringen av Vughts fångar i slutet av kriget tilltog ute på Vughts hedar.

Absurt nog fick vissa fånggrupper till slut så bra ransoner att lägret visades upp som ett idealläger och Röda Korset bjöds in.

Så visst är det rätt, många av fångarna kunde ha behandlats betydligt sämre om det inte varit för de holländska vakterna i Vught.

Men, säger motståndarna, eller ättlingarna till motståndarna, i den debatt som nu har blossat upp i Nederländerna om medlöparnas agerande:

Det fanns bättre sätt.

Framför allt att inte samarbeta med nazisterna – alls.

Hédi Fried såg SD växa

Förintelseöverlevaren Hédi Fried såg detta. Och hon såg högerextrema krafter växa i Sverige. Och hon fick ett löfte av Moderaternas partiledare Ulf Kristersson att inte ha något samröre alls med antidemokratiska krafter.

För hon visste vad det skulle leda till.

I dag styrs Moderaternas regeringspolitik till stora delar av det parti, Sverigedemokraterna, som Hédi Fried varnade för.

Och självklart har Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson helt rätt i sin debattartikel i DN häromdagen där hon skriver att den politik som regeringen nu för hotar den svenska demokratin.

Det handlar bara delvis om SD:s kulturkrig mot alla som i utseende eller läggning ses som avvikande från partiets ariska ideal.

Ökad politisk styrning

De direkta angreppen mot demokratin syns i stället tydligare i politisk styrning vid tillsättning av förment opolitiska positioner på lärosäten och myndigheter, med nya speciallagar vars syfte är att tysta oppositionens möjligheter att verka, att hota dra in stöd till människorättsorganisationer som kritiserar regeringens politik och att använda sin maktposition för att hota och tysta enskilda kritiker och journalister.

Än mer obegripligt i en historisk kontext är Liberalernas och Liberalernas partiledare Johan Pehrsons stöd till denna politik.

Att även Liberalerna väljer att – bildligt talat – flytta in i barackerna utanför lägret, de som var avsedda för den inhemska vaktstyrkan, är en historisk katastrof för liberalismen.

Bespara oss liberala krokodiltårar när barackerna slutligen rasar. Och bespara oss den argumentation vi hör i Nederländerna i dag, att de holländska fångarna i Vught skulle ha haft det ännu värre utan de holländska fångvaktarna.

Ni har inte ”tyglat SD” som ni påstod att ni skulle kunna göra. Ni har blivit ett lydigt redskap åt dem.

Hotet mot demokratin består. Och ni låter det växa.