Dygnsvila: Det handlar bråket om nya regler för arbetstid om
Brandmän varnar för massuppsägningar och missnöjet pyr bland personliga assistenter. Men vad handlar missnöjet mot reglerna för dygnsvila egentligen om, och vilka yrkesgrupper berörs?
Varför snackar alla om dygnsvila och arbetstidsdirektiv nu?
EU-kommissionen har kritiserat Sverige för att flera kollektivavtal inte lever upp till reglerna i EU:s arbetstidsdirektiv. Arbetsgivarna och facken i offentlig sektor, där SKR och Kommunal är de största, har därför skrivit om sina avtal om arbetstiden. De nya avtalen börjar gälla 1 oktober.
Men det gillas inte av alla. Förhandlingarna för till exempel räddningstjänst och personliga assistenter är ännu inte klara, och många anställda oroar sig för att få kortare sammanhängande ledigheter när de nya reglerna införs.
Vad kräver EU:s arbetstidsdirektiv?
EU-direktiven innehåller regler för dygnsvila, veckovila, raster, nattarbete, semester och maximal veckoarbetstid.
Men det är främst dygnsvilan bråken nu gäller. EU-direktivet ger alla arbetstagare rätt till elva timmar dygnsvila varje dygn. Undantag får bara göras i speciella fall, och det är där EU-kommissionen anser att de svenska kollektivavtalen har brustit.
Med de nya reglerna i offentlig sektor får lokala avtal normalt inte bryta mot reglerna om dygnsvila, och vilan måste ligga mellan arbetspassen. Undantag från dygnsvilan får bara göras om arbetstiden inte kan förläggas på annat sätt i verksamheter med ansvar för liv, hälsa och säkerhet.
Är inte dygnsvila något bra?
Jo, mycket forskning visar att kroppen mår bäst av att ha en sammanhängande period av återhämtning mellan arbetspassen. Det är dock många anställda som trivts med att ha färre längre arbetspass och fler längre lediga perioder.
Heltidsbrandmän har till exempel ofta jobbat 24-timmarspass. En heltidstjänst för dem har då kunnat innebära sju arbetspass i månaden. Även bland personliga assistenter har 24-timmarspass varit relativt vanliga.
Hur orkar man jobba i 24 timmar?
Det gör man inte. I alla fall inte i längden. Men oftast ingår sovande jour i dygnspassen. Det förutsätter också att du inte har fullt upp alla vakna timmar om dygnspassen ska fungera. Men att det kan vara en säkerhetsrisk med trötta anställda som jobbat långa pass är också ett argument för dygnsvilan.
Flera vakna nattpass i rad, i stället för ett 24-timmarspass med sovande jour, kan å andra sidan också öka tröttheten, framför allt för den som har svårt att ställa om dygnet.
Är det bara dygnspass som påverkas?
Nej. En stor del av schemaläggningen i vård och omsorg måste göras om. Tidigare har det till exempel varit vanligt att börja tidigt på morgonen efter ett kvällspass, och det blir svårare med de skarpare reglerna. Många anställda i omsorgen oroas över nya scheman med fler kvällspass före ledig dag. Det gör det lättare att klara dygnsvilan, men förkortar de längre ledigheterna.
Vilka yrken berörs?
Den största gruppen är undersköterskor och vårdbiträden i äldreomsorgen, men det är brandmän som stridit mest mot de nya reglerna. Även personliga assistenter, sjuksköterskor, läkare och andra yrkesgrupper omfattas även om nya avtal inte tecknats för alla än.
Är det bara offentlig sektor som berörs?
Ja och nej. Efter kritiken från EU-kommissionen är det parterna i offentlig sektor som enats om nya skarpare regler som ska gälla från i höst. EU-direktivet om dygnsvila gäller dock hela arbetsmarknaden och det finns skiftscheman även i andra branscher som inte heller lever upp till direktiven.
Innehåll från Spotify
Genom att klicka på knappen godkänner du Spotifys dataskydsspolicy.
