I höstas kom en ny brukare till en av de dryga 70 dagliga verksamheter i Malmö stad som Simon Kullberg, i sin roll som huvudskyddsombud på Funktionsstödsförvaltningen, ansvarar för.

– Situationen är tyvärr inte unik. Brukaren kom från skolan, men i beslutsunderlaget från biståndshandläggaren stod bara några rader om vad hen behövde. Det är sällan överlämningar innehåller mer än så.

Då kan det bli totalkrock, som det blev nu. Brukaren fick ingen introduktion och personalen ingen information eller förberedelse.

Burkaren bet, nöp och slog

Varken lokaler eller verksamhet var anpassade efter brukarens behov. Resultat: Personen blev våldsam. Spottade, nöp, puttade, bet och slog omkring sig varje dag. Såväl anställda som andra brukare blev utsatta.

– Den närmsta chefen vägrade lyssna till personalens rädsla. Det lokala skyddsombudet tog kontakt med mig och bad om stöd.

Simon Kullberg såg till att samtliga tillbud och avvikelser rapporterades.

Tillsammans med det lokala skydds­ombudet skickade han in en 6:6A-anmälan och krävde att arbetsgivaren skulle göra riskbedömningar, handlingsplaner kring hot och våld, en introduktionsplan för brukaren och se över utformning av lokalen.

– Resultatet av åtgärderna visade att verksamheten inte passade brukarens behov. Ändå fick våra kollegor fortfarande höra att det var de som gjorde fel när brukaren blev våldsam. Många mådde väldigt dåligt.

Huvudskyddsombudet Simon Kullberg blev årets fackliga hjälte
Simon Kullberg gick tidigt med i facket: ”När jag hade mitt första sommarjobb inom hemtjänsten hämtade mamma upp mig efter första arbetsdagen. Hon körde mig till Kommunals kontor. Det var inget att diskutera!”

Lade skyddsstopp

Simon Kullberg lade då ett skyddsstopp. Den aktuella brukaren fick inte komma till verksamheten på fyra dagar. Vips så löste sig situationen.

Personen flyttades till en annan verksamhet, med bättre utformade lokaler och aktiviteter samt personal som passade hens behov.

– Det som enligt arbetsgivaren i början inte gick att lösa var plötsligt ganska enkelt att åtgärda. Sedan dess har det inte varit ett enda tillbud.

Fackliga framgångar spred sig

Men inte nog med det. De fackliga framgångarna spred sig snabbt bland medarbetare på andra dagliga verksamheter i Malmö.

Många kände igen sig i situationen och hoppades på förändring även på sin egen arbetsplats.

– Tyvärr är hot och våld ofta normaliserat inom LSS. Men så ska det verkligen inte behöva vara.

Från att i början av hösten ha varit nio skydds- och arbetsplatsombud finns det nu 26 inom kommunens dagliga verksamheter. 

Simon Kullberg har haft fullt upp med introduktionsutbildningar och annat.

– Det är precis så här det ska vara, att det fackliga engagemanget sprider sig som ringar på vattnet. Målet är att vi ska finnas närvarande på precis alla arbetsplatser.

Simon Kullberg

Yrke: I grunden aktivitetsledare på daglig verksamhet.
Ålder: 29 år.
Lön: 26 700 kronor
Fackligt uppddrag: Huvudskyddsombud för Kommunal på Funktionsstödsförvaltningen i Malmö stad.
Aktuell: Fick nyligen LO-utmärkelsen ”Årets fackliga hjältedåd”.

Simons 3 tips: Så får du fler att engagera sig fackligt

Prata om löner på arbetsplatsen. Informera om lägstalön enligt lag och hur kollektivavtalet reglerar löner, OB-tillägg och övertid. I allt har fackliga framgångar spelat roll.

Kom ihåg att alla situationer som uppstår på arbets­platsen går att förändra. Det är oerhört viktigt att dokumentera och rapportera händelser.

Se till att vara öppen för nya engagerade. Stötta och peppa dem, se till att det blir ruljangs på fackliga uppdrag samtidigt som erfarenhet och kunskap förvaltas.

Huvudskyddsombudet Simon Kullberg.
Hubbe Senften visar Simon Kullberg ett av verksamhetens nya hjälpmedel: En gåstol som hjälper en av brukarna att röra sig fritt på ett helt nytt vis.

Innehåll från Spotify

Genom att klicka på knappen godkänner du Spotifys dataskydsspolicy.