– Vi är nöjda. Det här avtalet ger medlemmarna bra löneökningar, säger Malin Ackholt, ordförande i Hotell- och restaurangfacket efter att det nya avtalet skrevs under på måndagen.

– Det är ett styrkebesked från besöksnäringen att vi har tecknat ett avtal som följer industrins märke och skapar förutsägbarhet två år framåt, säger Torbjörn Granevärn, förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Visita.

Avtalet, som berör omkring 200 000 arbetare i hotell- och restaurangnäringen, ligger i linje med de avtal som fack och arbetsgivare inom industrin just har tecknat.

Det betyder att lönerna ökar med 7,4 procent över en tvåårsperiod.

För hotell- och restauranganställda betyder det att de utgående lönerna för yrkesarbetare (det vill säga: lönerna för alla som jobbar i branschen utom ungdomar under 20 år) höjs med 1 067 kronor från och med den 1 april i år.

Av de pengarna är den enskilde anställde garanterad 40 procent, medan resten kan samlas i en pott – en gemensam ”påse pengar” för hela arbetsplatsen – och sedan fördelas efter förhandlingar mellan arbetsgivaren och facket.

– Fördelningen av löneutrymmet innebär att medarbetare som stannar i branschen prioriteras, säger Torbjörn Granevärn.

Samtidigt höjs de lägsta löner som är tillåtna i kollektivavtalet (de så kallade minimilönerna) med 1 200 kronor från den 1 april i år.

964 kronor nästa år

År 2024 höjs lönerna för yrkesarbetare med 964 kronor i månaden. Samtidigt höjs avtalens lägsta löner med 3,3 procent.

Enligt Malin Ackholt betyder de 964 kronorna att Hotell- och restaurangfacket har använt sig av LO-förbundens låglönesatsning.

Den innebär att när löneökningarna år 2024 beräknas ska löner under 28 211 kronor i månaden räknas som om de vore 28 211 kronor. På så sätt blir löneökningarna lite högre i låglönebranscher – dit hotell- och restaurangnäringen får räknas – än de skulle ha blivit annars.

”Kraftfulla verktyg mot missbruk”

I hotell- och restaurangnäringen finns en särskild form av tillfälliga anställningar – ”anställning enstaka dagar” – som facket anser att en del arbetsgivare missbrukar.

– Nu har vi fått kraftfulla verktyg för att komma åt missbruket. Facket har rätt att kontrollera hur arbetsgivarna använder anställningsformen, på individnivå, och kontrollera hur mycket ”enstaka dagar” används i förhållande till andra anställningar, säger Malin Ackholt.

Även i de avtal som tecknades 2020 infördes regler som skulle förhindra missbruk av anställningsformen. I årets avtalsrörelse ville facket få bort den helt.

– I nya las är arbetsmarknadens parter överens om att man ska få in människor i trygga anställningar. Daglöneri är ovärdigt på svensk arbetsmarknad 2023, sa HRF:s avtalssekreterare Peggy Nyholm till Arbetet i februari.