Sagan om klassamhällets återkomst
I det ojämlika Sverige jobbar unga på att bli nästa Pablo Escobar
I Bibeln används begreppet Mammon för rikedom och girighet. Jesus är tydlig med att det inte går att både tjäna Mammon och samtidigt tjäna Gud.
Det verkar som att matjättekedjan Axfood gjort ett tydligt val. Samtidigt som de höjer matpriserna delar de också ut 1,7 miljarder i vinster. De höjda matpriserna har resulterat i miljonbonusar för både Axfoods och Icas vd:ar.
Det är förvisso ett val de inte på något sätt är unika med. Idag lever vi i Mammons glanstid. Margaux Dietz, Andrew Tate och Elon Musk; exemplen är många.
Målet med livet är att vara rik och tjäna pengar.
I Sverige har vi gått från att vara ett land som försökte jämna ut klyftorna till att avskaffa kapitalskatter
Förmögenhetskoncentrationen hos de rika idag är inget annat än grotesk. I extremernas rike USA dör människor av botbara sjukdomar för att de inte har råd med vård samtidigt som miljardärer åker på semester i rymden.
I vårt land är det inte bättre. I Sverige har vi gått från att vara ett land som försökte jämna ut klyftorna till att avskaffa kapitalskatter.
Samtidigt som löntagare ser inflationen äta upp deras löner fortsätter utdelningarna till de allra rikaste – och till ett gäng tonårspojkar med Avanza-konton som drömmer om att bli den nästa Wolf of Wallstreet. Några kvarter bort arbetar deras jämnåriga på att bli den näste Pablo Escobar.
Enligt Timbro kan alla bli rika
De som försvarar det rådande systemet menar att ojämlikheten inte är ett problem. För ett tag sedan var Timbro ute och tog strid för klyftorna i Expressen.
De menar att alla kan bli rika – det enda hindret är jantelagsbesatta sossar. Den världsbilden bygger på en falsk idé om att rikedomen är ett resultat av egen ansträngning. Och klassförakt nedåt.
Det är inte en slump att myter och religiösa skrifter från hela världen varnar för girigheten. Det ojämlika samhället fördärvar gemenskapen mellan människor. Det tvingar människor att gå över lik för att ta sig fram.
Livsfarlig förskjutning
Patronsamhället i all sin brutalitet fanns trots allt för att de rika kände ett socialt ansvar. De var inte helt blinda för samhället de befann sig i. Idag svävar den rika eliten i privatjets bortom länder och samhällen, utan någon pliktkänsla av att behöva ge tillbaka.
Förskjutningen är livsfarlig.
Samtidigt som klassamhället har gjort comeback har det fått en etnisk dimension. I klyftorna växer den brutala gängkriminaliteten. Barn skjuter barn.
Politiska krafttag behövs
Enda vägen ut är att själv försöka bli rik. Pengar och framgång blir plötsligt samhällets estetik. Arbetare köper själva myten om att det är deras egna val som gör att de inte har det lika bra som eliten.
Den socialdemokratiska visionen om ett folkhem är ojämlikhetens antites. Med den blev Sverige inte bara ett av de mest jämlika länderna världen någonsin skådat utan också ett av de mest innovationsrika och företagsamma.
Det är länge sedan en politisk kraft i Sverige på allvar har tagit steg för att ta oss dit igen.
Rannsakning inom S
Socialdemokratin har en hel del behövlig självrannsakan att göra. Ingen av de socialdemokratiska regeringarna sedan 2014 lyckades tämja ojämlikhetens självförstärkande kraft.
Marknadsskolan, privatiseringen av vården, New Public Management och kapitalhopningen hos de rikaste. Inget av detta har socialdemokratin utmanat på allvar.
Och nog vore det väl på tiden. För vem annars? Ulf Kristersson lär nämligen inte lyfta ett finger för att stoppa girighetsdyrkandet.
Mammons dragningskraft har alltid lurat runt hörnet, men dess makt och inflytande kan begränsas. Det har hänt förr, och så länge det finns politiska krafter som vågar stå emot kan det ske igen.