I sex år har jag sakta sett min förort dö.
Det började när lammen försvann från Hästa gård – Stockholms stads sista jordbruk, inklämt på Järvafältet mellan förorterna Hjulsta och Akalla.
Sedan försvann korna och barnfamiljerna som om helgerna gick dit för att mata dem. Till slut kom nyheten att gården inte fick förnyat arrende.
Förbifart Stockholm dras förbi bondgården och tvärs över vägen står numera bråte och baracker.
Ett litet ingrepp i närmiljön kan man tycka, säkert begripligt i stadsplaneringssyfte i något dokument någonstans.
Framförallt ett mycket mindre ingrepp än det som pågår i just nu, mitt i ett fattigt förortsområde där resurserna är tillräckligt få för att även små förluster nästan alltid får stora konsekvenser.
Inom en vecka stänger Ica i Akalla.
Otryggheten kring tunnelbanan
Vårt när-Ica lär inte ersättas av något annat.
Fastigheten ska rivas om ett halvt decennium och varken den nya fastighetsägaren eller Ica Sverige tycker det är värt att satsa på ett rivningskontrakt för att butiken ska få vara kvar.
Mina grannar har protesterat på informationsmöten och stadsfullmäktige. Vad är en svensk förort utan en Ica-butik egentligen?
Alla känner utarmningen som pågår
Akalla Centrum kommer bli tomt. Om vem som vill hänga på torget framöver och varför kan vi bara spekulera och ingen lär tycka att hemvägen från tunnelbanan blir tryggare nu.
Stängningen påverkar alla, från butikens kunder till bostadsrättsföreningarnas medlemmar.
Alla känner utarmningen som pågår.
I det svenska folkmedvetandet verkar kristider symboliseras av just matbutiken. Det värsta vi kan föreställa oss är brödkön i Sovjet och när pandemin slog till hamstrade vi därför toalettpapper i panik.
Frysta smådjur och kalifat
Jag går runt i Ica-butiken en morgon och tänker på samma folkmedvetandes bild av förortsområdet jag bor i.
Hade jag fått en slant för varje gång en kontorskollega i innerstaden frågat mig hur jag vågar bo i Järva hade jag haft råd med en lägenhet i Hägersten.
Folk ser det som en ständig plats för kris, kaos, kalifat, prickskyttar i buskagen och halvtomma matbutiker med smådjur i frysdisken.
Kylar har rensats bort, ett par andra är trasiga och blivit plats för ljummen proteinshake som klarar sig i rumstemperatur. Hyllorna gapar tomma. Jag kan inte se något toalettpapper.
Sant är att järvaområdet är utsatt och traumatiserat av gängkriminalitetens skjutningar, men någon allmän krigszon är det inte. Förrän möjligen nu, i matbutiken.
Posten stängde för ett par veckor sedan. I dess ställe står skräp.
Ilja Batljan köpte mitt Ica
Ibland känns det som att jag jagas av den värsta sortens socialdemokrater. De som tog 90-talskrisen som intäkt för att inte bara gå med på att sälja ut välfärd och gemensamma egendomar utan också passade på att köpa in sig i det som började reas ut.
En av dessa socialdemokrater står nu på torget i mitt förortscentrum och tömmer det på innehåll.
ICA-fastigheten är köpt av den tidigare Stockholms- och Nynäshamnspolitikern Ilja Batljan.
Hans bolag SBB specialiserar sig på “samhällsfastigheter”, just de kärnfastigheter som utgör navet i lokalsamhällen: skolor, vård- och omsorgsfastigheter, centrumlokaler.
Kommuner säljer dem efter halvdana marknadsvärderingar, sedan hyrs de tillbaka.
Långsiktiga miljardvinster för Ilja Batljan – långsiktigt dyrare för kommunerna.
Allt går stick i stäv med vad samhällsdebatten kräver.
Integrationen är de senaste årens största fråga och alla frågar sig hur man ska få upp förorten på fötter.
Problemet är att ingen har lust att betala.
Vill sänka skatten
Moderaterna kommer till trångbodda barnfamiljer och säger att deras största problem är att de tjänar för mycket. De ska räddas från sig själva genom att bidragen försvinner.
Som av ett sammanträffande kan Moderaterna i och med det också sänka skatten.
Utförsäljningarnas konsekvenser fortsätter.
Akalla, ett av järvas mest välmående och minst segregerade områden, står snart utan centrum.
Hyresbestånden renoveras systematiskt enbart för att kunna höja hyrorna med 40-50-60 procent. Så ökar trångboddheten. Så skapas förslumning.
Järva har inte en enda gynekologmottagning. Östermalm har 19.
Exploatörer i kostym
I vintras deltog jag i en debatt arrangerad av Fastighetsägarna om privata fastighetsägares ansvar i just utsatta förorter.
Mitt svar då var att man inte kan gå in i förorter drabbade av gängskjutningar och fattigdom och bara tänka på den sista raden inför bolagsstämman.
Acceptera en lägre vinstandel, bidra eller köp Lidingö centrum istället.
Exploaterade människor har en tendens att dra till sig fler exploatörer. Vissa är gängkriminella, andra bär kostym.
Jag försöker köpa en cola zero innan jag lämnar vår närbutik för sista gången. Det går inte. Kylen de stod i är redan borta.
Ica i Akalla stängde den 24 februari 2023.
