Vissa parlamentsledamöter riskerar att bli utan ström under de kommande dagarna. 

Andra kan däremot få kraftiga rabatter på elpriserna. I Frankrike kallas det för ”Robin Hood-metoden”. Man tar från de rika och ger till de fattiga. 

– Vi vet hur man gör för att sänka tarifferna för vissa. Vi kan också koppla på strömmen hos folk som inte har haft råd att betala elräkningarna. Och kan stänga av den för andra, säger Renaud Henry. 

Han är bas för energiarbetarna hos facket CGT i Marseille, som har lovat att stadens bagare, som är hårt trängda av de höga energipriserna, ska få betala mindre för elen framöver. 

Ny pensionsreform i Frankrike

Den franska regeringen har nyligen presenterat en pensionsreform, som bland annat innebär att minimiåldern för att sluta jobba ska höjas från 62 till 64 år. Dessutom kommer en del offentliganställda, bland annat inom energisektorn, på sikt att förlora sina fördelaktiga pensionsvillkor. 

Den här gången är en annars så ofta splittrad fackföreningsrörelse enad. 

Frankrikes största fackliga centralorganisation, det reformistiska CFDT, som i allmänhet är mindre benägen att ta till strejkvapnet än det mer radikala CGT, står också bakom en ny generalstrejk i dag, tisdagen den 31 januari.

Det har knappt gått två veckor sedan en första protestdag samlade över en miljon personer till demonstrationer runt om i landet. 

Pensionsreformen

Den franska regeringen vill successivt höja minimiåldern, alltså lägsta ålder för att kunna gå i pension, från dagens 62 år till 64 år år 2030.

För att få full pension ska löntagare i framtiden arbeta i minst 43 år, enligt en tidigare reform. Även den reformen möttes av strejker och protester från Frankrikes fackföreningar. 

Regeringen lovar att personer som har börjat arbeta före 20 års ålder, och som har haft tunga och slitsamma jobb, ska kunna gå tidigare än andra, vilket redan är fallet för vissa yrkesgrupper. 

Regeringen vill också slopa de särskilda pensionsvillkor som gäller inom delar av den offentliga sektorn, bland annat hos järnvägsbolaget SNCF och inom energisektorn. 

Nuvarande anställda får behålla sina speciella villkor, men nyanställda ska omfattas av samma generella regler som andra löntagare. 

Enligt regeringen är reformen nödvändig för att rädda ett system som bygger på solidaritet mellan olika generationer. Alternativet är att sänka pensionsutbetalningarna, eller att höja pensionsavgifterna, enligt regeringen. 

Alla möjliga kampmetoder

Men det är CGT som nu med alla möjliga kampmetoder försöker få regeringen att dra tillbaka sitt förslag.

Under den senaste tiden har medlemmar bland annat blockerat raffinaderier och en del offentliga byggnader som skolor, sjukhus och badhus har fått gratis el.

Parlamentsledamöter som förespråkar reformen har däremot drabbats av strömavbrott. 

Ministrar har fördömt aktionerna, säger att de är antidemokratiska och riskfyllda, och uppmanar de som utsätts för strömavbrott att gå till polisen. 

Henry: Kan agera utan att åka fast

Renaud Henry tar saken med ro. Han säger att energiarbetarna vet hur de kan agera utan att åka fast, och hävdar dessutom att de har moralen i ryggen, och inte utsätter någon för fara. 

– Vad gör man när regeringen inte lyssnar, struntar i opinionsundersökningar och inte bryr sig om att miljontals personer demonstrerar i protest? frågar han.

– Medlemmarna är i upprorsstämning, och jag som fackledare har en skyldighet att försöka kanalisera missnöjet på ett sätt som gör att situationen inte urartar. 

Så tycker fackförbunden

Samtliga större fackliga centralorganisationer är mot förändringarna.  

De anser att det inte finns tillräckliga ekonomiska motiv för att höja pensionsåldern i dag, och hävdar att reformen slår orättvist mot olika grupper av löntagare. De pekar också på skillnaden i medellivslängd mellan olika kategorier löntagare. Enligt den franska statistiska centralbyrån INSEE, är medellivslängden för en manlig arbetare sex år kortare än för en högutbildad man. 

De två största facken CFDT och CGT är däremot inte överens om vilken minimiålder som är lämpligast. 

Det reformistiska facket CFDT vill ha kvar 62 år, medan det mer radikala CGT vill ha en sänkning av pensionsåldern till 60 år, vilket är ett återkommande krav från delar av vänstern. 

I början av 80-talet under den socialistiska presidenten François Mitterrand infördes 60-års-pensionsålder i Frankrike. 

Men sedan 30 år tillbaka har pensionsåldern successivt stigit och det antal år som invånarna behöver arbeta för att få full pension, har förlängts.