Att lära sig svenska på arbetstid leder till lyckad integration på Nitator i Halland

Som en påminnelse om världens krig och grymheter står de vid maskinerna på Nitator.

Vietnameser som flydde kommunistregimen på 80-talet, de som tvingades lämna sina hem under Balkankriget på 90-talet, syrier på flykt 2015 från Assads förtryck och inbördeskrig.

De som flytt mullornas Iran och nu ukrainare som lämnat sitt hemland på grund av Putins sjuka fantasier om ett storryskt rike.

En av dem är Sofia Valla från Donbassregionen i Ukraina.

– Som du vet är det en väldigt otrygg plats, så jag flydde. Det var hemskt. Jag känner mig mycket tryggare i Sverige, säger hon på i det närmaste felfri svenska.

Anställda från hela världen

Inne på fabriken, som tillverkar plåtdetaljer till bilindustrin, samsas anställda från alla delar av världen. 

– Vi slutade räkna när vi kom upp i 15 olika nationaliteter, så det är fler än så alltså, säger Lucia Kristiansen som är personalchef på Nitator.

Tareq Al Jarouchi, vice klubbordförande för IF Metall på fabriken, börjar räkna upp:

– Du har syrier, palestinier och libaneser, ukrainare, ungrare, italienare, iranier. Det är folk från Kosovo, Serbien, Makedonien och Kurdistan.

– Norrbaggar, vi har en norsk tjej. Och rumäner, flikar Lucia Kristiansen in och pekar på sig själv.

Uppräkningen fortsätter: Irak, Iran, Turkiet, Vietnam, Bosnien.

– Och här har vi en ungrare som kommer på truck, säger Tareq Al Jarouchi och vinkar glatt till truckföraren.

Tackar arbetsgivaren för språket

Att Sofia Valla pratar så bra svenska efter knappa sex månader i Sverige kan hon tacka sin arbetsgivare för.

Två gånger i veckan, en och en halv timme åt gången, förvandlas ett av konferensrummen till en lektionssal. Där samlas ett 20-tal anställda med två SFI-lärare för undervisning, på betald arbetstid.

Sofia Valla flydda från Ukraina för knappt sex månader sedan. När hon varit i Sverige i ungefär två månader kom Nitator till flyktingförläggningen där hon bodde för att presentera företaget. 

De som var intresserade fick hjälp av fackklubben att skriva cv, sedan anställningsintervju och jobb för Sofia Valla och tre ukrainskor till på fabriken i Oskarström. Ytterligare två fick jobb på systerfabriken i Hylte.

I Ukraina utbildade hon sig till veterinär och jobbade extra i en zoo-affär. Nu stormtrivs hon med att svetsa plåtdetaljer.

– Mitt arbete är en underbar plats. Och mina kollegor är väldigt trevliga, så jag är väldigt tacksam. Vi har SFI två gånger per vecka och det är underbart. Jag är taggad att plugga svenska och lära mig mera. Det är jättekul.

Hur tänker du när kriget tar slut. Vill du åka tillbaka till Ukraina eller vill du stanna här?
– Jag vill inte bestämma nu, men den plats jag kommer från i Ukraina är inte bra nu. Nu vill jag jobba här i några år. Efter det hoppas jag att jag kan bestämma mig, säger Sofia Valla.

Sedan är det dags för henne att gå till lunchrummet för att äta jultallrik.

Jobbade som svetsare i Iran

På svetsavdelningen står Farhad Abdi. Han jobbade som svetsare 20 år i Iran innan han kom till Sverige. Det var för tre år sedan och nu har han jobbat ett år på Nitator. 

– Det var en kompis som tipsade mig om företaget och så fick jag jobb här. 

Även han läser SFI på arbetsplatsen och har bara gott att säga om arbetsgivaren.

– Nitator är bra, mycket bra, säger Farhad Abdi.

Lucia Kristiansen berättar att företaget även har ett uttalat mål att anställa fler kvinnor.

Doaa Kharat från Syrien kom till Sverige för sju år sedan efter att ha flytt sitt hemland.

Jobbet på Nitator är hennes första i Sverige.

– Jag gick en utbildning och fick en månads praktik här. Sedan blev jag kvar, berättar hon.

Lyckad integration

Att språket är nyckeln till arbete och en lyckad integration börjar bli en sliten fras. De flesta instämmer, men ingen tycks riktigt veta hur det ska gå till.

Till exempel att de som flytt från Ukraina har rätt att arbeta, men de har inte rätt till SFI, svenska för invandrare.

– Det är ju korkat, konstaterar Joakim Johannesson, operativ chef på Nitator.

– Men har vi fixat det så borde man kunna fixa det från Stockholm också, tillägger vd:n, Jan-Eric Petersson.

Även under tidigare flyktingvågor har man alltså anställt nyanlända. Även då fick de läsa SFI på arbetstid, men då var det lite stökigare.

– Vietnameserna kom någon gång andra halvan av 80-talet. Vid lunchtid var det skytteltrafik här. Då kom de som hade varit och läst svenska på förmiddagen och så åkte de i väg som skulle läsa svenska på eftermiddagen, säger Jan-Eric Petersson.

SFI på arbetstid

Efter Rysslands anfall på Ukraina var det kvinnor och barn som kom till Sverige.

Det skulle bli helt orimligt för dem att klara av att hantera jobb, barn och sedan studier på fritiden, insåg man Nitator.

– När de är i Sverige är de ju ensamstående så när vi satte i gång med SFI-programmet så var det med all självklarhet att det måste ske på arbetstid, säger Jan-Eric Petersson.

Fabriken är i stora delar automatiserad. Överallt syns robotarmar som snurrar och svänger med precision i varje rörelse. Svetslågor lyser upp burarna där robotarna står.

Trots att mycket sköts automatiskt är behovet av personal stort. Efterfrågan från bilindustrin är stor och orderböckerna fylls på.

Så det är inte bara av ren godhet som företaget tar sig an nyanlända.

Det går åt båda hållen, företaget får engagerad personal, de anställda får en försörjning, lär sig svenska och kan integreras i samhället.

Nyligen var Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin på besök.

– När han varit här sa han: Jag är helt lyrisk, det här är bara win-win, varför har vi inte gjort det tidigare, berättar Joakim Johannesson.

Halmstad står för SFI-lärarna

Det är Halmstad kommun som står för SFI-lärarna, företaget för tiden och lokaler och de anställda förväntas göra läxorna på fritiden.

När Arbetet är på besök väntar företaget på besked om kommunen vill förlänga avtalet, men Joakim Johannesson har goda förhoppningar om en fortsättning.

När företrädare för kommunen var på plats var de lika lyriska som Tobias Baudin, enligt honom.

Sedan vänder han sig till Tareq Al Jarouchi och säger:

– Utan att lova dig någonting, Tareq, kan jag säga att går inte Halmstad kommun med på det får vi hantera det i egen regi.

Modellen kan sprida sig

Nu hoppas de att deras modell ska sprida sig. Två andra företag har redan börjat och många andra hör av sig för att få veta hur det funkar.

Frågan om vad SFI-projektet kostar företaget avfärdas snabbt av vd:n, Jan-Eric Petersson.

– Sådana saker funderar vi inte ens på. Det känns rätt och då blir det jättebra. Och att vi gör en insats också.

Får ni någon form av lönebidrag?
– Nej, ingenting.

Här bryter Tareq Al Jarouchi in och berättar om när syrierna kom 2015. Han vände sig då till Joakim Johannsson och förklarade att företaget hade rätt till lönebidrag från Arbetsförmedlingen för dem de anställt.

– Då fick jag svaret: Har vi bestämt oss för att anställa, då ska vi betala lönen också. Då blev jag rätt paff.