Ormar, ugglor och nu schimpanser som rymmer. Svenska djurparker har under året fått en del rubriker som inte är drömmen för deras respektive marknadsavdelningar.

I Furuviksparken, där en schimpansrymning skedde i onsdags, har man nu skjutit fyra apor. Detta eftersom man inte hade tillräckligt med sömnmedel för att söva alla flyende schimpanser. Hur är det möjligt?

Parallellt med dramat i Gästrikland nystas en djurparkstragedi upp i Färjestaden.

Det har gått tre månader sedan Fanica Gherasim stångades ihjäl av en elandantilop på Ölands djurpark. Sedan tidigare pågår det en förundersökning kring misstänkt arbetsmiljöbrott och i dagarna har Arbetsmiljöverket lämnat in en åtalsanmälan om misstänkt arbetsmiljöbrott.

Mörkläggning om tigerattack

SVT Småland har granskat olyckan och de efterföljande utredningarna och funnit att parkens egna säkerhetsrutiner var omöjliga att följa och att potentiella vittnen inte hörts.

I sin utredning av olyckan skriver Ölands djurpark att Fanica Gherasim hade ”en bred kunskap av berörda djurslag” från tidigare arbeten runt om i Europa. Det står också att han varit med och tagit fram rutiner och lärt upp kollegor i hur antiloper ska hanteras.

Men enligt Gherasims familj, som SVT träffat, har han aldrig jobbat professionellt med djur innan han började på Ölands djurpark för fyra år sedan. Dessutom talade han inget annat språk än rumänska.

Enligt flera personer som arbetat på Ölands djurpark har säkerheten varit bristfällig länge.

Djurskötare som SVT Småland talat med vittnar om ensamarbete med farliga djur. Om språkförbistring som går ut över säkerheten. Om tystnadsavtal för att missförhållanden i parken inte skulle komma ut. Om uppmaningar att ljuga om skador de fått av djur.

Saknar skyddsombud

Zoologen Michael O Jørgensen jobbade på Ölands djurpark när allvarliga tillbud med tigrar och lejon inträffade och tystades ner.
– Jag vet inte om de gjort något fel. Det enda jag kan säga är att de tar inte seriöst på säkerhetsrutinerna. Det är det många i djurparksvärlden som inte gör, säger Jørgensen till TT.

Det ekar av tidigare svenska dödsolyckor där rovdjur är inblandade, kanske särskilt i Orsa och i Kolmården.

I sitt reportage Vargattacken berättar Lars Berge om arbetsplatsolyckan i Kolmårdens hägn för socialiserade vargar 2012. Det är en berättelse om rutiner som brister, ägare som tror att de driver nöjesfält, anställda som i sin passion för djuren blundar för att de beter sig hotfullt eller avvikande.

Berge sätter på sätt och vis fingret på vad en djurpark är: en absurd blandning mellan hård business och föreställningen att människor som ser djur i häng och burar bättre förstår deras livssituation i det vilda.

Det är en plats där man kan klappa spindlar och simma med rockor men där det inte finns skyddsombud. Det är profit och äventyr.

Djurplågeri och djurskydd i ett

En djurpark är folkbildning och superkommersialiserad upplevelseindustri i ett. Det är djurplågeri och djurskydd i ett.

På sikt är det förstås helt ohållbart och det är inte så märkligt att Kolmården tvingats lägga ned sitt delfinarium och att rovdjursparken i Orsa nu är borta.

Efter spektakulära djurrymningar, dödsolyckor och avslöjanden om usel arbetsmiljö och åsidosatt säkerhetsarbete är det hög tid att börja planera för att lägga ned de svenska djurparkerna.

Det roligaste där är ändå karusellerna.