Det var den förra socialdemokratiska regeringen som lade fram förslaget om höjt inkomstkrav för arbetskraftsinvandrare. 

Men även de nuvarande regeringspartierna och Sverigedemokraterna vill se en skärpning. Därmed fick förslaget en majoritet bakom sig i riksdagen. 

Exakt hur mycket det handlar om är inte klart utan ska avgöras i en särskild förordning som kommer senare.

33 000 kronor i månaden

En fingervisning kan finnas i Tidöavtalet, där regeringspartierna och SD slår fast att nivån ska motsvara medianlönen i Sverige, i dagsläget ungefär 33 000 kronor i månaden.

Det skulle innebära en kraftig höjning jämfört med i dag då nivån ligger på 13 000 kronor i månaden.

Svenskt Näringsliv riktar kraftig kritik mot beslutet. Bland annat utifrån arbetsgivarorganisationens egen underökning som visar att åtta av tio företag upplever att det råder brist på lämplig arbetskraft i Sverige.

Svårt att rekrytera

– Vi är inte förtjusta i ett lönegolv i ljuset av att det är så otroligt svårt för företagen i dag att rekrytera. Det är det ena. Det andra är att det är ett ingrepp i det som gäller på arbetsmarknaden, att det är parterna som bestämmer lönenivån genom kollektivavtal, säger Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson.

Om Tidöavtalets medianlön blir verklighet framhåller hon att det finns många branscher där den kollektivavtalade lönen ligger under 33 000 kronor i månaden. Till exempel hotell och restaurang, städ, bygg och transport.

– Det hade varit betydligt bättre om man hade sagt att det krävs heltid och det ska vara i enlighet med kollektivavtalade löner. Det skulle vara det absolut bästa sättet att hantera den här frågan tycker vi, säger Karin Johansson.

LO: Bra att lönekravet höjs

Från LO hörs positivare tongångar, även om man är kritisk till själva systemet för arbetskraftsinvandring där arbetsgivaren själv bestämmer om de har behov av arbetskraft från länder utanför EU.

– Med det sagt tycker vi att försörjningskravet på 13 000 kronor är dåligt, därför välkomnar vi att försörjningskravet höjs, säger Mattias Schulstad som är utredare på LO.

Att ett höjt lönekrav skulle försvåra för arbetsgivare i branscher med brist på arbetskraft ger han inte mycket för.

– Om man som svensk arbetsgivare inte lyckas rekrytera arbetskraft i Sverige och inte heller i Europa med 500 miljoner invånare, då kanske man kan tänka sig att betala den där premien.

”13 000 går inte att leva på”

Att det skulle vara ett ingrepp i den svenska modellen, där parterna, inte politiken, sätter lönerna håller han med om.

Men inte i större utsträckning än vad som sker i dag, där det är Migrationsdomstolen som genom domar har satt 13 000 kronor i månaden som minimikrav.

– Och det är definitivt inte en inkomst man kan leva på i Sverige. Det i sin tur har skapat oerhörda problem för de här individerna som blir väldigt utsatta. Därför är det bra att nivåerna höjs, säger Mattias Schulstad.

När lagändringen träder i kraft är oklart. I propositionen konstateras bara att det sker den dag som regeringen bestämmer.

Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet röstade nej till beslutet.