Vad händer med den svenska demokratin om en minister går från ett regeringssammanträde ena veckan till att sitta i styrelsen för ett en investmentbank den andra?

Vad gör det om en statssekreterare först är med och formulerar politiken kring hur friskolor ska skötas för att sedan börja jobba med till exempel påverkansarbete i friskolebranschen?

Hur rimligt är det att en minister driver igenom en sänkning av krogmomsen och sedan blir ordförande i en intresseförening för krogbranschen?

Och åt andra hållet: Hur trovärdig är en regering vars forskningspolitik till exempel formulerats av personer som alldeles nyligen var lobbyister för multinationella läkemedelsbolag?

Sådana där frågor har svenska väljare behövt brottas med ett tag men sedan Ulf Kristersson tillträdde som statsminister har inte minst den senare frågeställningen blivit mer akut. Ett fullskaleexperiment pågår. Hela Regeringskansliet är nämligen nedlusat med lobbyister nu.

Ministerns nya sakkunnige är lobbyist

Skolministern Lotta Edholm (L) är handplockad från ett friskolebolag och var tills nyligen arbetande delägare på ett påverkansbolag med tydlig inriktning mot välfärden som lovar sina kunder stöd i hur man påverkar, förändrar och utformar lagstiftningen.

Över en tredjedel av de nya statssekreterarna kommer direkt från påverkansbranschen. Och en stor del av de andra politiskt anställda har marscherat direkt från lobbyn upp i ministerkorridorerna.

Mest iögonfallande är möjligen att utbildningsminister Mats Persson (L) just gjort Andreas Arvidsson, som i sex år varit chefslobbyist på Friskolornas riksförbund, till politiskt sakkunnig.

Klägget sitter tajt

– Det är en smet av makthavare inom media och politik som umgås privat. De byter tjänster med varandra. Det är ett klägg, de kliar varandra på ryggen och växer gemensamt upp.

Så där har Socialdemokraternas tidigare partiledare Håkan Juholt beskrivit varför han bara fick leda sitt parti i ett år. Han kom på kant med klägget, den verkliga makten, etablissemanget.

Det kan vara hur det vill med just den saken men sant är att nätverken av affärskontakter och personliga kontakter vävs allt tätare mellan politiker, lobbyister och PR-konsulter.

Spelar det någon roll då? Ja. Institutet för framtidsstudier, IFFS, har pekat på att lobbyisterna utövar ”otillbörlig påverkan” på politiska beslut.

En påverkan som görs möjlig genom den enorma överströmningen som skett och som sker mellan politik och påtryckningsbranschen och tvärtom.

Förtroendevalda som blir lobbyister och sedan återvänder till politiken gör det med nya värderingar, enligt IFFS. Så äter sig näringslivets logik in i nya delar av det politiska beslutsfattandet.

Riggat för koncernerna

Det är därför ”skolpartiet” Liberalerna – precis som Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna – fortsätter slåss för ett skolsystem riggat för friskolekoncernernas jakt på skolpengen, jakt på vinster, jakt på att skära bort kostnader.

Det är därför ingenting ändras. Det är därför vi även i morgon kommer ha en skola som drivs enligt hård marknadslogik.

Det är därför vi även i morgon kommer se betygsinflation, skolsegregation och fallande kunskaper och nya vinster för aktiebolagsskolorna.

Klägget har bestämt att det ska vara så.