Grönsaksodlare i Skåne utnyttjar utländska arbetare med arbetsdagar på uppemot tolv timmar och en timlön på 35 kronor, visar Arbetets granskning av skånska odlingar.

Ändå framhåller odlarna att de erbjuder goda arbetsvillkor och korrekta löner.

Enligt Kommunal är det vanligt med missförhållanden och rentav slavliknande förhållanden i branschen. Så hur ska du veta att den svenska gurkan du köper också är skördad under bra arbetsförhållanden?

Ny märkning för bra arbetsvillkor

I Sverige är runt 370 företag certifierade med IP Arbetsvillkor. Certifieringen har funnits sedan 2017 och är en del av IP-standarden som beskriver hur mat och blommor ska produceras säkert och etiskt.

– IP Arbetsvillkor startades på initiativ av odlarna själva för att se till att man är schyssta arbetsgivare i branschen. Det är en ganska ny certifiering, det är först de två senaste åren vi har haft någon större mängd certifierade inom IP Arbetsvillkor, säger Josefin Kihlberg som är kommunikationsansvarig på Sigill Kvalitetssystem som har hand om IP-standarden.

Företag som har certifieringen IP Arbetsvillkor kan visa det med ett märke som sitter ihop med Svenskt sigill-märket och illustrerar ett handslag. De certifierade företagen finns också listade på Sigills hemsida.

Ska ha lön som i kollektivavtal

För att klara certifieringen ska företaget följa lag eller kollektivavtal när det gäller arbetstid, och lönen ”ska vara rimlig i förhållande till omkostnader i landet där arbetet utförs”.

Det motsvarar, enligt Christina Behm Velenik som ansvarar för arbetsvillkor, livsmedel och försäljning på Sigill Kvalitetssystem, en miniminivå kring de lägsta nivåerna i kollektivavtalen för trädgårdsbranschen i Sverige.

Reglerna gäller både anställda och personer som inte är direkt anställda av företaget, exempelvis inhyrd arbetskraft.

För att få certifieringen granskas företaget på plats av ett oberoende certifieringsorgan. Sedan kontrolleras det varje år för att få behålla certifieringen.

– Om vi eller certifieringsorganen får reda på att det finns oegentligheter så kollar vi upp det och utreder. Företag kan bli uteslutna och inte få ha kvar certifieringen, antingen tillfälligt eller på längre sikt, säger Josefin Kihlberg.

Upprörs av Arbetets granskning

En av gårdarna som Arbetet granskat är certifierad med IP Arbetsvillkor, trots vittnesmål om dåliga arbetsvillkor där. Det gör Josefin Kihlberg och hennes kollega Christina Behm Velenik upprörda.

– Vi tar på alla sätt avstånd från att människor utnyttjas och behandlas illa. Det är inte ett företag som hör hemma i en IP-certifiering, skriver Christina Behm Velenik i ett mejl.

Hon förklarar att IP Sigill har informerat certifieringsorganen om Arbetets granskning för att de ska kunna ”agera och vidta de åtgärder som krävs”.

– Det pågår mycket utredning kring det här. Det är verkligen inget vi eller branschen vill stå för, säger Josefin Kihlberg.

Okänd för Konsumentverket

Trots att märkningen har funnits i fem år är den fortfarande relativt okänd. Konsumentverket säger sig inte känna till någon märkning som visar konsumenter att en svensk vara är producerad med goda arbetsvillkor.

För den som vill handla produkter från Asien, Afrika och Sydamerika finns den mer kända Fairtrade-märkningen, vars krav är baserade på ILO:s konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet.

– Men det har aldrig funnits någon diskussion om att Fairtrademärka varor från Sverige, säger Ingrid Arinell, pressansvarig på Fairtrade.