En populär inställning hos högern är att utomnordiska invandrare har ett eget ansvar att lära sig svenska.

Samtidigt bär dock den samlade högern, inte bara Sverigedemokraterna, en notorisk ovilja mot att satsa mer på Svenska för invandrare, SFI, eller Svenska som andraspråk, SAS.

Lär er svenska, skriks med frenesi!

Men hur det ska gå till är invandrarens eget problem.

Det här kan tyckas motsägelsefullt, och är det också.

Sverige är inte ett tjänarsamhälle

Om man får undermålig svenskundervisning blir det svårare att lära sig svenska. Det borde till och med någon som gått i bristfällig undervisning hos en obehörig lärare i högerns friskolor förstå.

Hos Sverigedemokraterna kan vi ganska enkelt spåra ett klassiskt invandrarhat bakom inställningen.

Men hos de övriga borgerligt/konservativa partierna finns en annan mörk bevekelsegrund: att återskapa tjänarsamhället.

Hellre än att satsa på språkutbildning värd namnet vill dessa partier låta invandrare som inte kan svenska ta lågbetalda så kallade ”enkla jobb”.

Dessa ”enkla jobb” finns inte i dag. De har försvunnit medan Sverige har gått från ett tjänarsamhälle till ett kunskapssamhälle.

Därför måste de återskapas, vilket det är högerns ambition att göra hellre än att satsa på språkutbildning.

Bristande språkkunskaper

I en ny rapport för SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle, av Stefan Eriksson, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, studeras hur svenska arbetsgivare ser på kunskaper i svenska när de rekryterar nyanställda.

Den överlägset viktigaste utmaningen, visar studien, är just bristande kunskaper i svenska när en person född utanför Norden ska anställas.

Närmare 90 procent av de tillfrågade arbetsgivarna från såväl stora som små företag anger detta som den stora hämskon vid anställningar.

Den näst största utmaningen, som är betydligt mindre med omkring 25 procent, är bristande kunskaper om det svenska samhället.

Högern säger nej som vanligt

Medan det som högerpartierna alltid klankar ned på, åtminstone så länge vi har en socialdemokratiskt styrd regering, ”krångliga myndighetsregler”, kommer först på femte plats och där bara 12 procent av arbetsgivarna instämmer.

Mellan 75 och 85 procent av alla arbetsgivare i undersökningen anger samtidigt att kunskaper i svenska är viktiga eller mycket viktiga på arbetsplatsen.

Behovet av bra kunskaper i svenska är alltså mycket väl belagt.

De enkla jobben där man inte behöver kunna svenska finns inte.

Utredningen slår därför logiskt nog fast att glappet mellan efterfrågade svenskakunskaper och den svenska som många sökande från länder utanför Norden besitter är mycket stort.

Eller som utredningen uttrycker det; det finns en ”tydlig obalans mellan arbetsgivarnas krav på svenskkunskaper och utlandsföddas svenskkunskaper”.

Utredningens ganska självklara huvudråd är att förbättra svenskundervisningen.

Men icke, säger högern.

Samma icke som de alltid har sagt.

Här ska i stället skapas nya lågbetalda ”enkla jobb”.

Enkla jobb gör Sverige fattigare

Kristdemokraterna förespråkar fler ”enkla jobb” utan att precisera närmare vad det är.

Moderaterna har i olika omgångar gjort samma sak.

Liberalerna har aktivt uppmanat sina förtroendevalda i landets 290 kommuner att ta fram uselt avlönade jobb i kommunerna.

Och Centern, det parti som nu sägs stå Socialdemokraterna nära i oppositionen, lade bara någon vecka före valet i september fram ett förslag på hur man genom sänkta arbetsgivaravgifter inom vissa sektorer skulle skapa fler lågbetalda och enkla jobb som de som inte kan svenska kan syssla med. Det är en strategi som dessutom skapar en press nedåt på andra lågbetalda arbetares löner.

Det är uppenbart att högerns vurm för ”enkla” jobb i stället för utbildning är ett sätt att försöka skapa en ny underklass och vi måste se att detta följer en borgerlig agenda som ingalunda är ny och som inte heller plötsligt uppfanns när Sverige tog emot den stora mängden flyktingar 2015.

För en gång i tiden fanns det mängder av lågbetalda enkla jobb.

Visst kan vi gå baklänges tillbaka till det samhälle som präglades av fattigdom och okunskap och skapa nya enkla jobb.

Eller också kan vi utbilda folk till de jobb som finns.