”Kvinnliga byggare unikt ensamma på arbetsplatserna”
Metoouppropen visade att machokultur och sexistisk jargong inte bara upprätthålls av arbetarklassmän. Det sipprar in och ut ur både kulturelitens finrum och byggarbetarnas baracker. Men vi kvinnliga byggare är unikt ensamma på våra arbetsplatser, skriver fem företrädare för Näta, Byggnads kvinnliga nätverk.
Från vänster: Lotta Jepsen Sjölander, Elina Peimer, Sara Aaröe, Anna Lundström.
Det har gått fem år sedan tsunamivågen av berättelser om sexuella trakasserier svepte in över Sverige under det som kom att kallas #metoo-hösten.
Vittnesmålen och uppropen kom från alla delar av samhället, alla delar av världen och alla delar av arbetsmarknaden. Inklusive vår. Fem år senare tyder ingenting på att saker har förändrats.
Byggbranschen var och är alltså inte ensam om att vara en plats där kvinnor utsätts för sexuella trakasserier. Vittnesmålen rasade in från journalister och musiker, arkitekter och sjuksköterskor, advokater och politiker.
Sexistisk jargong finns överallt
Machokultur och sexistisk jargong är med andra ord ingenting som bara upprätthålls av arbetarklassmän. Av våra kollegor. Det sipprar in och ur både kulturelitens finrum och byggarbetarnas baracker.
Däremot är våra arbetsplatser unika när det gäller hur ensamt det är att vara kvinna. 98 procent av medlemmarna i Byggnads är män.
Ofta är våra arbetsplatser inte ens konstruerade för att vi ska vara där.
Större risk på mansdominerade jobb
Forskning visar att risken att utsättas för sexuella trakasserier ökar på mansdominerade arbetsplatser. Årets upplaga av Trakasseribarometern, Kantar Sifos undersökning av utvecklingen på arbetsmarknaden sedan #metoo-hösten, visar att mer än varannan av våra kvinnliga kollegor någon gång i yrkeslivet utsatts för sexuella trakasserier.
Sextiofem procent av dessa låter bli att berätta för någon att de utsatts. Tystnadskulturen är med andra ord enorm. Fortfarande.
Sexuella trakasserier var inte lagligt före #metoo. De var inte lagliga under #metoo och de blev inte lagliga efter #metoo. Problemet är att arbetsgivare konsekvent skiter i att följa lagen. Kraven på förebyggande insatser är stora.
Riktlinjer och rutiner ska finnas på plats, och kännedomen om dessa ska var hög. Ändå är berättelserna om glåpord och övergrepp – inte sällan också från chefer – många.
Arbetet ska kunna förenas med föräldraskap och ingen av våra manliga kollegor ska mötas av frågor om vart frugan håller hus när de behöver stanna hemma med sjuka barn. Ändå sker det.
Kvinnor organiserar sig
Kunskapen om sexuella trakasserier och hur de förebyggs måste öka. Konsekvenserna för de arbetsgivare som underlåter att agera måste bli kännbara.
I Byggnads organiserar sig kvinnor dels för att stötta varandra, lära känna varandra och utbyta erfarenheter från vårt jobb på några av Sveriges mest mansdominerade arbetsplatser. Men vi organiserar oss också för att kräva förändring.
För att skärpa skrivningarna i våra kollektivavtal och öka trycket på politiken. Vi och våra kollegor vill fortsätta bygga Sverige, utan att bli kallad lilla gumman eller bli ombedd av chefen att baka bullar åt grabbarna.
Näta – vad är det?
Näta är nätverket för kvinnor i Byggnads. Det är en mötesplats för kvinnor att träffas, utbyta erfarenheter och utbilda sig i fackliga frågor.
Nätas mål är att kvinnor ska ha samma rättigheter och skyldigheter på våra byggarbetsplatser, att Byggnads ska vara en progressiv kraft för ett jämställt samhälle och att fler kvinnor tar plats som fackliga ledare.
