Lars Calmfors varnar: Risker med för låga löneökningar
Höga löneökningar ökar inflationen, varnar fack och arbetsgivare inför avtalsrörelsen 2023. Men även för låga löneökningar innebär risker, säger ekonomiprofessorn Lars Calmfors.
Inflationen ligger kring 10 procent och väntas stiga ytterligare i början av 2023.
Facken vill absolut inte att för höga löneökningar ska elda på inflationen, så som skedde på 1970- och 1980-talen.
Deras rädsla för inflationen minskar förmodligen risken för en ny pris-löne-spiral, säger Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi.
Men bara om inte återhållsamheten går för långt.
– Blir det alltför stora reallöneminskningar kan det uppstå ett sådant missnöje i de fackliga organisationerna att de tappar kontrollen. Det var just det som hände när allt spårade ur på 1970-talet.
Calmfors: Gick överstyr
I avtalsrörelsen 1974 blev löneökningarna måttliga i förhållande till de prisökningar som företagen, särskilt i exportföretagen, kunde ta ut, påminner Lars Calmfors.
När vinsterna i företagen ökade kraftigt tog löneglidningen fart – alltså lokala lönelyft utöver de centralt avtalade löneökningarna.
Resultatet blev kraftigt förändrade lönerelationer mellan grupper som fick löneglidning och grupper som inte fick det.
– Det här bäddade för stora löneökningar i avtalsrörelsen 1976. Där gick det över styr. Vi fick ett och ett halvt decennium med hög inflation, devalveringar och ekonomisk stagnation, säger Lars Calmfors.
”Något högre borde det bli”
Lars Calmfors ser likheter mellan 1970-talet och läget inför avtalsrörelsen 2023. Spänningarna på arbetsmarknaden är stora och vinstandelen är högre än normalt i näringslivet.
Det finns också skillnader. I dag finns en självständig riksbank som höjer räntan när inflationen tar fart.
En annan skillnad är att kronans kurs numera är rörlig. Den skulle, om den steg i värde, kunna stänga ute en del av den inflation som kommer utifrån. Tyvärr har det dock fungerat tvärtom, konstaterar Lars Calmfors: En försvagad krona har spätt på inflationen.
– Jag vill inte ge någon siffra för hur mycket lönerna borde öka. Men något högre än i de föregående avtalsrörelserna borde det bli, säger Lars Calmfors.
– Annars kan ett missnöje byggas upp som slår tillbaka längre fram. Försiktighet kan vara bra på kort sikt, men överdriven försiktighet kan slå tillbaka i ett längre perspektiv.