– Sverigedemokraterna har lagt många motioner om att ta bort modersmålsundervisningen, och de har en nationstanke som gör att de vill begränsa minoriteters rättigheter. Det är oförenligt med den demokratiska grundtanken, då får vi en annan skola än den vi vill ha enligt vår grundlag, säger Karin Berg, gymnasielärare på Schillerska i Göteborg.

Inför valet 2018 gick hon igenom alla motioner om skolan som SD hade lagt i riksdagen.

Resultatet blev en debattessä i Skolporten där hon förklarade att hon aldrig kommer kunna arbeta i en skola som SD fått inflytande över.

Så känner hon fortfarande.

– Jag köper inte allt som står i läroplanen, men vi har kommit överens om det demokratiskt och det går att förhålla sig till som lärare. Men om jag ska vara någon slags svenskhetspolis, jaga elever som inte pratar svenska, inte längre se till HBTQI-frågor – det går inte. Det strider mot min moraliska kompass, då får jag lämna, säger Karin Berg.

SD-förslaget: Ändra i läroplanen

I början av veckan stod det klart att Sverigedemokraterna får hälften av högerblockets 16 presidieposter i riksdagens utskott, fyra ordförandeposter och fyra viceordförandeposter.

Vilka är inte bestämt ännu, men Karin Berg befarar att SD:s partisekreterare och utbildningspolitiske talesperson Richard Jomshof kan bli ordförande i utbildningsutskottet.

2014 la Richard Jomshof med partikollegor en motion om att ändra i läroplanen så att det inte längre står att skolan ska arbeta mot främlingsfientlighet, utan att skolan ska arbeta mot all form av fientlighet.

I motionen föreslogs också att politisk övertygelse ska skrivas in som diskrimineringsgrund i läroplanen.

I längden betyder det att SD vill jämställa främlingsfientlighet med andra politiska åsikter, enligt Karin Berg.

– Det låter snyggt i teorin, men i praktiken gör det att elever som vill jobba mot extrema uttryck som nazism eller islamism ska bekämpas av skolan. Det är sådana förslag Jomshof har lagt.

Litar inte på de borgerliga

Karin Berg litar inte på att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna håller emot SD:s idéer på det skolpolitiska området.

Hon tar SD:s förslag om att eleverna bara ska prata svenska i skolan, även på raster, som exempel. De andra partierna ser det som att man delar ett gemensamt synsätt om att språket är viktigt.

– De borgerliga partierna sätter inte SD:s förslag i samband med deras tankar om nationen och det ytterst svenska, men det är ju en del av SD:s ideologi. Man ger dem ett lillfinger – vad händer sedan?

Enligt Karin Berg känner många av hennes lärarkollegor samma oro.

– Många tänker att vi måste köra i diket först för att kunna vända sedan. Problemet är att förändringarna kommer smygande.