Så fick H&M-anställda i Peru schyssta villkor

Det tog fem år av facklig kamp innan kollektivavtalet var i hamn. Under den tiden samarbetade bland andra Handels, Unionen och biståndsorganisationen Union to Union med det nybildade H&M-facket i Peru.

Att de svenska facken var med betydde mycket för relationen och samarbetet med klädjätten. 

– Vi hade tidigt en dialog med H&M som har växt väldigt mycket på den sydamerikanska marknaden. De har stort förtroende för oss som fackförbund och det kunde vi ”låna ut” till det nystartade facket i Peru, säger Karin Lindehoff som är ansvarig för globala frågor på Handels. 

Rädda att bli av med jobbet

Med hjälp av det globala facket för butiksanställda, UNI, anställdes en organiserare som värvade medlemmar på H&M-butikerna i Perus huvudstad Lima.

Ett embryo till fackförbund startade 2019, men när pandemin kom blev det trögt. Förtroendevalda kämpade ändå på och värvade medlemmar så gott det gick, berättar Karin Lindehoff. 

– Det har inte varit någon lätt resa, även om det gått bättre efter pandemin. Synen på fackförbund är inte den samma som här, många tvekar att gå med för att de är rädda att bli av med jobbet.

– Men här har människor kämpat och slitit både för att värva medlemmar och för att få till ett kollektivavtal. De har haft otaliga möten, gjort aktioner och inte fått något betalt. 

Trots uppförsbacken har H&M-facket i Peru nu ungefär 200 medlemmar bland de 1 000 anställda. 

– En fantastisk utveckling! Och nu är också det första kollektivavtalet i hamn, det är mäktigt att se. 

Kollektivavtal ger rättigheter

Kollektivavtalet ger bland annat en löneökning på 6 procent, personalrabatt på kläder och rätt att jobba fackligt på betald arbetstid. Det är grundläggande rättigheter som inte är självklara i Peru. 

Det fackliga arbetet skiljer sig också på andra sätt från det i Sverige. Till exempel organiserar man sig inte branschvis, utan företagsvis. Det gör att ett litet och nybildat förbund, som H&M-facket, står ganska ensamt. Det finns inte heller några centralorganisationer, motsvarande LO eller TCO. 

Att Handels engagerar sig i fackligt arbete utanför Sverige är viktigt, menar Karin Lindehoff. 

– Jag ser det som att vi lever i en värld där allt är globalt. Företagen är inte knutna till ett land, de rör sig över hela jorden. Då måste vi på arbetarsidan också organisera oss globalt.

– Vi blir starkare om våra kamrater i andra länder blir starkare, och tvärtom. Butiksanställda i Lima gör samma jobb som butiksanställda i Stockholm, då ska de också ha schysta villkor.