En av tio har arbetarbakgrund i riksdagen
Stålverksarbetare, undersköterska och butiksbiträde. Ungefär var tionde riksdagsledamot kommer från ett arbetaryrke. Det speglar inte verkligheten.
Av de 349 ledamöter som i dag tar plats i riksdagen kommer 41 från ett LO-yrke. Det innebär att strax över var tionde har bakgrund i ett yrke som organiseras av LO-förbunden.
Vilket är en betydligt lägre andel än bland befolkningen i stort.
”Jag kandiderar för att det är viktigt att vi har folkvalda som har en arbetarbakgrund, som vet hur det är att arbeta på ett industrigolv och vad vi behöver för att det ska bli bättre för oss” skrev riksdagsledamoten och stålverksarbetaren Sofia Amloh (S) på fackförbundet IF Metalls sajt inför valet.
Hon är en av de relativt få riksdagsledamöter som har bakgrund i ett LO-yrke.
Undersköterska och gruvarbetare
Bland arbetaryrkena i riksdagen återfinns väktare, undersköterska, gruvarbetare och ställningsbyggare. Ledamöterna med LO-bakgrund kommer övervägande från tre partier: SD, S och V.
Ledamoten Jimmy Ståhl (SD) jobbade till exempel länge som hamnarbetare och även fackligt tills han valdes in i riksdagen 2014. Vänsterpartisten Birger Lahti är skogsarbetare i grunden.
Representationen av LO-yrken i riksdagen återspeglar inte hur det ser ut i väljarkåren.
Enligt statsvetarprofessorn Henrik Ekengren Oscarsson svarar runt var tredje väljare att de jobbar i ett arbetaryrke, och ungefär var femte är med i ett LO-förbund.
Bygger på ledamöters uppgifter
Arbetets genomgång bygger i de flesta fall på uppgifter som ledamöterna själva lämnat antingen till riksdagen eller på sina valsedlar. De kan alltså ha skrivit ett yrke de inte haft på väldigt länge.
När det gäller färska erfarenheter av LO-yrken kan representationen därför vara ännu sämre.
Anledningen till att man skriver ut ett yrke man inte haft på länge kan vara att man fortfarande känner identitet med yrket, eller att man vill signalera till väljarna att man har erfarenhet från verkligheten och att man vill driva frågor som är viktiga för LO-väljare.
Fem ledamöter med bakgrund i LO-yrken
Sofia Amloh (S) Stålverksarbetare som är tjänstledig från sitt jobb på SSAB i Oxelösund. Kom in i riksdagen som ersättare i höstas, men är nu invald som ordinarie ledamot. Har haft olika fackliga uppdrag för IF Metall, på klubb-, avdelnings- och förbundsnivå.
Magnus Persson (SD) Ställningsbyggare som genom åren arbetat på olika byggföretag. Partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson och i riksdagen sedan 2014. Hade jobbat i byggbranschen i 26 år innan han blev heltidspolitiker, enligt tidningen Arbetsvärlden. Har varit skyddsombud och är kritisk till fackets nära koppling till Socialdemokratin.
Mirja Räihä (S) Undersköterska på Nya Karolinska men har sedan 2017 jobbat fackligt på heltid för Kommunal. Varit fritidspolitiker i många år i stadsdelsnämnd och kommunfullmäktige i Stockholm och är ordförande för LO Stockholms län. Hon har tidigare sagt att hennes dröm är att få en plats i socialutskottet i riksdagen.
Ciczie Weidby (V) Tjänstledig från sitt jobb som säljare av köksutrustning på Ikea. Riksdagsledamot sedan 2018. Partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson. Har varit fackligt engagerad i Handels, bland annat som klubbordförande.
Jimmy Ståhl (SD) Hamnarbetare men riksdagsledamot sedan 2014. Började jobba i Göteborgs hamn 1994. Har haft fackliga uppdrag för Transport och senare för Hamnarbetarförbundet. Var styrelseledamot i Hamnarbetarförbundets avd 4 mellan 96 och 11. Han röstade tidigare på Socialdemokraterna, har han berättat för Sveriges radio.
Så gjorde vi
Arbetet har utgått från riksdagens uppgifter om aktiva respektive invalda ledamöter i riksdagen. I båda fallen ser siffrorna över representation väldigt lika ut. Vissa av ledamöterna har uppgett yrke när de fått frågan från riksdagen. För de där uppgift saknats har Arbetet kompletterat med uppgifter som ledamöterna själva lämnat på valsedlarna. Om uppgifter saknats även där har vi sökt information på egen hand.
Så många ledamöter uppgav ett LO-yrke:
S: 21
SD: 13
V: 5
M: 1
L: 1