Kommunal byter lönestrategi efter inflation: Medlemmar oroar sig för att inte klara vintern
De lägst avlönade drabbas hårdast av inflationen. Att skydda dem har högsta prioritet i den kommande avtalsrörelsen, anser Kommunal, som flyttar fokus från sina yrkesutbildade medlemmar till en ren låglönesatsning.
– Jag träffade en barnskötare i Nacka i förra veckan som redan hade sett familjens matkostnader öka med tusen kronor i månaden. Hon hade ont i magen inför vintern med dyrare el och andra kostnader, säger Johan Ingelskog, avtalssekreterare i Kommunal.
I skuggan av valrörelsen diskuterar LO-förbunden vilka gemensamma krav de ska driva i förhandlingarna om nya kollektivavtal nästa år. Och dramatiskt priser har kastat om förutsättningarna.
Från att ha varit ganska obetydlig i årtionden blir inflationen i år 7,9 procent, enligt Konjunkturinstitutets senaste bedömning.
Löner ökar med 2,5 procent
Samtidigt ökar lönerna bara med 2,5 procent. Reallönerna (det du kan köpa för lönen) minskar alltså med 5,4 procent under 2022.
– Det slår hårdast mot dem som redan har små marginaler. Vi kommer att få fattiga arbetare i Sverige, människor som har svårt att klara sig fastän de sliter, säger Johan Ingelskog.
Nytt fokus för Kommunal
Inflationen får Kommunal att ändra fokus.
Förbundet har i många år krävt att Kommunals yrkesutbildade medlemmar, till exempel undersköterskor, ska få större löneökningar än andra grupper. När övriga LO-förbund sa nej till sådana krav i avtalsrörelsen 2019 sprack LO: Kommunal bröt sig ur och förhandlade på egen hand.
Kommunal anser fortfarande att yrkesutbildning måste löna sig bättre, säger Johan Ingelskog.
– Men i en inflationsekonomi måste man ta ansvar och göra prioriteringar. Då är det de lägst avlönade vi vill satsa på.
Detta ”måste synas i industrimärket och i LO-samordningen”, anser Johan Ingelskog. Exakt hur låglönesatsningen ska se ut vill han inte gå in på medan samtalen med övriga LO-förbund pågår.
Gillar inte LO:s metod
Men Johan Ingelskog bekräftar att Kommunal inte gillar den metod som LO har använt i de senaste avtalsrörelserna: löneökningar i procent på löner ovanför en viss gräns, och löneökningar i kronor på löner under gränsen. Den har givit alldeles för lite till dem med låga löner.
Är stora engångsbelopp, som fackförbunden i Tyskland använder, en lösning i ett läge där inflationen är hög men väntas avta redan 2023?
– Även om takten i prisökningarna dämpas har priserna stigit till en högre nivå än tidigare. Vi behöver höja de lägsta lönerna bestående, så att människor har råd att betala högre levnadsomkostnader, svarar Johan Ingelskog.
”Arbetare får inte ensamma ta ansvar”
Kommunal vill inte bidra till att höga löneökningar spär på inflationen ytterligare, så som de gjorde under 1970- och 1980-talen.
Men Kommunal inte att acceptera att arbetarna ensamma tar ansvar, medan tjänstemän med sifferlösa avtal glider förbi det så kallade märket, de löneökningar som fack och arbetsgivare inom industrin enas kring.
– Det närmaste halvåret kommer industrinormeringen att prövas. Om det i efterhand visar sig att starka tjänstemannagrupper plockat ut betydligt större löneökningar än vi kommer hela den svenska modellen för lönebildning att ifrågasättas.