Vilken global fråga saknar du i riksdagsvalet 2022? 
Med mindre än tre veckor till riksdagsvalet lyser de globala frågorna med sin frånvaro. Arbetet Global frågade fem profiler om vilka utrikesfrågor de skulle vilja se i debatten.
Plånboksfrågor och hårdare tag. Den som brinner för utrikesfrågor har inte mycket att hämta i årets valdebatt.
När svenska folket listar sina viktigaste valfrågor kommer sjukvården, lag och ordning samt skola och utbildning i topp.
Rysslands pågående angrepp på Ukraina kastar sin skugga över valrörelsen. Men konsekvenserna, som inflationen och stigande priser, tycks få större utrymme än invasionen i sig. I Novus julimätning uppger bara 9 procent att utrikespolitik är en av de viktigaste frågorna – trots att Sverige med Natoansökan står inför den största omläggningen av utrikespolitiken på årtionden.
Trots att unga mellan 18–29 år håller klimatet som allra viktigast så domineras debatten av plånboksfrågor och hårdare tag mot organiserad brottslighet.
Med mindre än tre veckor till riksdagsvalet har Arbetet Global frågat fem profiler från arbetarrörelsen och civilsamhället: Vilken utrikesfråga saknar du i valdebatten och varför är den relevant för svenska väljare?
Traditionellt har vi inte bara sett oss som ett pytteland längst i norr.
Maria Nyberg
Generalsekreterare Union to Union
– Jag skulle gärna se att vi pratar mer om internationella frågor ur ett rättviseperspektiv och om Sveriges roll i världen ur ett solidaritetsperspektiv. Det är en delvis ny värld vi ser framför oss med krig i närområdet, klimatfrågan, tillgången till mat och ökad svält, ökande klyftor mellan fattiga och rika. Allt det bottnar i frågor om rättvisa, fördelning och gemensamt ansvar. Men det man pratar om är säkerhetspolitik, hur vi blir tryggare inom våra egna gränser.
– Det finns en inneboende kraft i att vi traditionellt har velat något mer i vår utrikespolitik. Vi har inte bara sett oss som ett pytteland längst i norr som inte kan göra så mycket, vi har haft högre svansföring än så.
Den blåbruna röran vill döda biståndet.
Christer Wälivaara
Internationell strateg 6F
– Rakt upp och ner saknas utrikespolitiken helt. Och kopplingen till utvecklingspolitiken, som jag håller på med, finns inte överhuvudtaget. Varken väljarna eller våra medlemmar har någon aning om var Sverige kommer stå beroende på vem som vinner. Det finns ingen diskussion om vad partierna anser om exempelvis lagstiftning om företags ansvar för mänskliga rättigheter i leverantörskedjorna
– Sedan är jag orolig för de goda initiativ som finns. De i den blåbruna röran säger det inte rakt ut, men det enda de vill är att döda biståndet. Men jag är även kritisk till hur den här regeringen har hanterat hanterat biståndet, med avskrivningarna man gjorde för att finansiera flyktingmottagandet. Sverige har råd med mer.
Av yttersta vikt att förstå den fossila ekonomins aggressiva drivkraft.
Parul Sharma
Människorättsjurist och ordförande Amnesty International Sverige
– I ljuset av kriget i Ukraina, Jemen, Libyen med flera militära interventioner och krig är det nu av yttersta vikt att Sverige förstår den fossila ekonomins aggressiva drivkraft som gärna mynnar ut i krig och konflikter och därmed leder till brott mot humanitär rätt, korruption, bidrar till svält och kränkningar av mänskliga rättigheter. Länder som har sin ekonomiska bas i olja och gas tenderar att hamna i krig och konflikter oftare än andra. Rysslands krig i Ukraina har finansierats av oljeintäkter.
– Den här helhetsbilden som rör Sverige i allra högsta grad behöver prioriteras högt och användas i argumentet för varför vi behöver bli fossilfria nu.
Skulle vilja ha svar på partiernas prioriteringar i utrikespolitiken.
Oscar Ernerot
Chef LO:s internationella enhet
– För våra medlemmar brukar utrikespolitiska frågor ofta komma ganska långt ned i valrörelsen. Det finns en förståelse för det, man röstar om det som berör sin vardag som vård och omsorg. Däremot kan ju jag som jobbar med internationella frågor tycka att det borde finnas ett större fokus. Den utrikespolitiska agendan påverkar svenska löntagare mer än någonsin. En fråga jag skulle vilja ha svar på är de olika partiernas prioriteringar i utrikespolitiken, jag ser inget om det.
– Jag vill ha en tydlig svensk politik för fred och mänskliga rättigheter. Om vi får en instabil omvärld kommer det också drabba svensk arbetsmarknad och ekonomi, det ser vi tydligt nu med stigande elpriser och inflation i samband med kriget i Ukraina.
Vem ska Greta rösta på? Hon måste vara superfrustrerad.
Louise Lindfors
Generalsekreterare Afrikagrupperna
– Vi står i ett globalt nödläge men internationell solidaritet är något som verkligen saknas, i debatten handlar det om protektionism och populism. De svenska partierna skulle kunna vara mycket mer visionära. Feministisk utrikespolitik, fred och demokrati lyser med sin frånvaro. Vi befinner oss närmare ett tredje världskrig än på decennier och ändå pratar man om mikropolitiska lösningar. Det räcker inte att säga ”nu går vi med i Nato så behöver vi inte prata mer om det”.
– Du kan inte använda plånboken i en värld som går under. Det gröna saknas i den gröna omställningen men det vi hör från alla partier handlar om industrialismen 2.0. Klimatforskningen sitter ju på svaren. Vem ska Greta rösta på? Hon måste vara superfrustrerad.
