– Det är så här det är. Antingen går vi på varandras rättegångar eller så åtalas vi själva. Jag är i rätten två-tre gånger i veckan. 
 
Det är İşçi Osman som säger det och tidningen Omvärlden som intervjuar. 

Osman är internationell sekreterare på Kesk, den turkiska centralorganisation som organiserar landets offentliganställda. Han och hans fackliga kamrater har en viss vana av att gå på rättegång. 
 
Enligt en ny rapport från världsfacket Ituc är Turkiet är ett av världens tio värsta länder för fackligt aktiva. Och İşçi Osman ska snart ställas inför rätta, anklagad för att vara terrorist och medlem i en otillåten organisation. Närmare sju år i fängelse får han, minst, om han döms. 

Modersmålsundervisning är terror

Är han och Turkiets fackliga aktivister terrorister då? Det beror på vem man frågar. Enligt den turkiska antiterroristlagen kan en person dömas för terrorbrott utan att ha brukat våld eller ens uppmuntrat till våld.
 
Lagen säger att den som delar samma uppfattning som en terrororganisation kan dömas som om den vore medlem i terrororganisationen. 
 
Stödjer man exempelvis minoriteters rätt till modersmålsundervisning, vilket Kesk gör, kan man bli dömd för terrorbrott eftersom kravet också ställs av den kurdiska gerillan PKK.
 
Så ser logiken ut. Erdoğan och hans ministrar tycker nämligen att alla som har uppfattningen att det kurdiska folket ska åtnjuta medborgerliga och politiska rättigheter är minst terroristkramare. Anklagelsen används flitigt i det allt mer auktoritära Turkiet för att förfölja, tysta och fängsla oppositionella.
 
När Turkiet i onsdags lade ner sitt veto mot ett finskt och svenskt Nato-medlemskap så handlar mycket om detta: terrorism. 

Oskyldiga har drabbats förr

De nordiska länderna har, bland annat, kommit överens om att ta itu med turkiska utvisningsbegäranden av terrormisstänkta “snabbt och noggrant med hänsyn till information, bevis och underrättelser från Turkiet”.  
 
Det har förstås skapat en viss oro hos människor med rötterna i Kurdistan som lever i vårt land och som vet hur den turkiska synen på terrorism ser ut. 21 personer som vistas i Sverige har Turkiet redan sagt att de vill lägga vantarna på.

Men statsministern manar till lugn. Överenskommelsen som nu är påskriven, och som Erdoğan-regimen bråkat om natt och dag i två månader, förändrar ingenting för Sverige.

– Vi jobbar alltid enligt svensk lagstiftning och enligt de internationella konventionerna och utvisar aldrig svenska medborgare, och är det heller inte så att man ägnar sig åt terrorism då behöver man inte vara orolig, säger Magdalena Andersson till SVT. 

Möjligen är statsministern lite för bekymmerslös.
 
Det är ju, som sagt, inte som att Turkiets terroristdefinition är särskilt användbar för en demokratiskt vald regeringschef. Att Erdogan-trogna medier gång på gång pekat ut svenska socialdemokrater som terrorister är oerhört. Att regimen i Ankara mycket aktivt försöker tysta dissidenter i utlandet är inte småpotatis. 

Och det är ju inte som att kampen mot terrorismen aldrig någonsin drabbat icke-terrorister som bor i Sverige.

Säpo åsiktsregistrerar kurder

Blankspot, Dagens ETC och Arbetaren har dessutom uppmärksammat hur märkligt Sverige – redan innan överenskommelsen med Turkiet signerats – hanterar Erdoğan-regimens motståndare. 

Enligt journalisten Joakim Medin har Säpo under de senaste åren bedömt åtminstone 38 kurder vara ett hot mot rikets säkerhet. Det har lett till att Migrationsverket beslutat att utvisa dem.  

Inga av de anklagade har fått se de påstådda bevisen eftersom Säpo sekretessbelagt dem. Däremot vet man att alla sympatiserar med kurdiska vänsterrörelser – däribland Socialdemokraternas systerparti HDP. Ett flertal riskerar utvisning till Turkiet, där de varit journalister, aktivister eller politiker.  

Vad de slutgiltiga konsekvenserna av överenskommelsen med Turkiet blir vet vi inte än. Det är fullt av vaga formuleringar och oprecisa utfästelser. Samtidigt är Sverige och Turkiet överens om att ett gemensamt forum ska övervaka så att uppgörelsen blir verklighet.

När när Sverige nu ska bekämpa terror ihop med ett land som har en så svepande definition av terrorism att man inte gör skillnad mellan politiska uppfattningar och våld så kommer det krävas vaksamhet. 

Från svenska journalister, svenska politiker och inte minst från Sveriges fackliga organisationer, som sedan länge stått upp för kamrater som förföljts i den turkiska regimens urspårade terroristjakt.