Ukraina utnyttjar kriget för att krossa arbetsrätten: ”Säger att den är sovjetisk”
När Ukrainas parlament hotar att slakta arbetsrätten lindas förslaget in i patriotisk retorik. Fackföreningarna rasar – men undantagstillståndet gör protester omöjliga.
Leonid Stoikov är mörk i blicken.
– Dessvärre utnyttjar olika politiska krafter, som dyrkar den heliga marknaden, den nuvarande situationen för att driva igenom sin illvilliga agenda, säger han.
– Facken och civilsamhället är upptagna med kriget och har ingen möjlighet att mobilisera mot det. Dessutom är det undantagstillstånd. Demonstrationer är förbjudna.
Organisationen Trudovi initsiatyvy, Arbetsinitiativ, har kontor i centrala Kiev och stöttas av USA:s motsvarighet till LO. Det är en mötesplats för fackliga aktivister och volontärer, flyttkartonger med humanitärt bistånd står staplade från golv till tak.
När Ukrainas regeringsparti i fjol öppnade för drastiska försämringar av arbetslagstiftningen var organisationen en del av motståndet. Efter omfattande fackliga protester skrotades förslaget den gången. Men i skuggan av kriget har lagförslaget dammats av, och den här gången är avregleringen inlindad i patriotisk retorik.
Ukraina avskaffar anställningsskydd
I praktiken innebär lag 5371 att alla företag med färre än 250 anställda kommer att undantas från stora delar av Ukrainas befintliga arbetslagstiftning, inklusive skyddslagstiftning. I stället ska dessa företag fritt få formulera anställningsvillkor i individuella avtal med sina anställda.
– Arbetsgivare kommer kunna införa ultraflexibla individuella kontrakt. Allt från arbetstid och raster till semester och övertid kommer att regleras på individnivå, säger Vitaliy Dudin, jurist och ordförande för vänstergruppen Sociala rörelsen.
70 procent av Ukrainas arbetstagare kommer att beröras.
– De kommer att säga att det är frivilligt för anställda att skriva på kontrakten. Men hur frivilligt är det när det går tolv arbetssökande på varje ledigt jobb?
Företag fria att säga upp
Företagen får rätt att ensidigt säga upp befintliga kollektivavtal. Och facken riskerar att förlora förhandlingsrätten vid uppsägningar.
– Facken får förhandla om uppsägningar som strider mot lagstiftningen. Men om arbetsgivaren säger upp med hänvisning till något i anställningsavtalet finns ingen förhandlingsrätt, säger Vitaliy Dudin.
Anställningsavtalen kommer alltså att formuleras av företagen själva. I de flesta fall kommer den enda möjligheten att bestrida en uppsägning vara att väcka talan i ett tvistemål, och då kommer styrkeförhållandena att kraftigt väga över till företagets fördel.
– Arbetsgivaren kan stoppa in vilka krav som helst och sen använda dem för att säga upp, bara fantasin sätter gränser. Vi kommer att få se väldigt vaga skäl för uppsägningar, som ”bristande efterlevnad av företagets policy”. Vem kommer våga be om högre lön på ett sådant företag? säger Vitaliy Dudin.
Zelenskyjs parti bakom förslaget
Lagförslaget har lagts fram president Volodymyr Zelenskyjs regeringsparti Folkets tjänare. Att arbetsmarknaden ska ”av-sovjetiseras” utmålas som en del av motståndet mot den ryska invasionen.
– De säger att arbetslagstiftningen är sovjetisk. Ryssland symboliserar det här sovjetiska arvet som vi borde göra oss av med. Men det här är en ideologisk agenda som beslutades långt innan kriget, säger Vitaliy Dudin.
– Lagstiftningen är visserligen från 1970-talet, men den har uppdaterats många gånger sedan dess.
Vasyl Andreyev, ordförande för byggförbundet Profbud, kommer precis från ett fackmöte när Arbetet Global når honom. Han säger att medlemmarnas bild av lagförslaget är tydlig.
– Vår uppfattning är att det är diskriminering. Några arbetare kommer omfattas av arbetsrätten men de flesta kommer att ingå i ett B-lag som på egen hand måste förhandla direkt med arbetsgivaren.
Tagits fram av lobbyister
Byggfackets ordförande delar uppfattningen att lagförslaget är ideologiskt motiverat.
– Det är en hämnd för att samma förslag stoppades i fjol, säger Vasyl Andreyev.
Den gången avslöjade läckta dokument att lagförslaget tagits fram av lobbyorganisationer med ekonomiskt stöd av den brittiska biståndsmyndigheten UK Aid. Skandal, menade fackföreningarna.
– De här avregleringarna efterfrågas inte ens av arbetsgivarna. De hävdar själva att korruptionen och snåriga skatteregler är de stora problemen, anställningsskyddet är inte ens på topp tio-listan, säger Vasyl Andreyev.
Parlamentet Verkhovna rada har godkänt lagförslaget i en första läsning. Med hänvisning till säkerhetsläget är datumen för parlamentets omröstningar hemliga, men facken tror att den andra läsningen kommer att ske de närmaste dagarna.
Därefter måste förslaget undertecknas av Zelenskyj för att bli lag.
”Människor är arga”
Ukraina har redan inskränkt arbetsrätten i samband med kriget. Strejker har förbjudits, uppsägningstiden har slopats och arbetsgivare kan ensidigt beordra arbetsveckor upp till 60 timmar.
Men dessa inskränkningar gäller bara så länge undantagstillståndet är i kraft. Lag 5371 är permanent.
Facken har ändå förhoppningar om att lagen kan rivas upp. EU-kommissionen har nyligen föreslagit att Ukraina ska få kandidatstatus för medlemsskap i unionen.
– De här förslagen strider förstås mot associeringsavtalet med EU, säger Vasyl Andreyev.
På kontoret i Kiev påpekar Leonid Stoikov att gatuprotester inte kommer vara förbjudna för alltid. Och Ukrainas arbetarrörelse har sagt ifrån förut.
– Den här lagen kommer inte att överleva länge efter kriget. Jag pratar med människor och de är arga. De förstår att det här är olämplig tid att ta strid mot vår egen regering, för vi har en större strid att utkämpa. Men de kommer inte att glömma.
Lagen som får Ukrainas fackföreningar att rasa
Lag 5371 har lagts fram av en grupp parlamentsledamöter från Ukrainas regeringsparti Folkets tjänare med Halyna Tretyakova, som leder parlamentets socialutskott, i spetsen.
Initiativtagarna hävdar att Ukrainas befintliga arbetslagstiftning är ett byråkratiskt arv från Sovjetunionen samt att den nya lagen kommer att minska företagens regelbörda och stimulera ekonomin.
Lagen lades ursprungligen fram 2021 men stoppades då efter omfattande fackliga protester. Den gången slog parlamentets utredningstjänst fast att lagförslaget stred mot flera ILO-konventioner, mot europeiska sociala stadgan samt mot det associeringsavtal som 2014 slöts mellan EU och Ukraina.
Även FN:s arbetslivsorgan ILO sågade lagen: ”Den öppnar för individuella förhandlingar om okränkbara och icke-förhandlingsbara rättigheter i arbetslivet som skyddas av Ukrainas grundlag.”