Nu blir god arbetsmiljö en global rättighet – LO: ”Otroligt viktigt”

ILO:s årliga arbetskonferens i Genève slutade med att världens löntagare fick en ny grundläggande rättighet: Säker och hälsosam arbetsmiljö. 

– Det fina med att det blir en grundläggande rättighet är att även de som inte har ratificerat konventionerna måste följa den. Det är ett otroligt viktigt framsteg för att förbättra arbetsmiljön i länder där det inte finns stark skyddslagstiftning, säger Cyrene Waern, ombudsman på LO:s internationella enhet som deltagit i förhandlingarna.

Även Sveriges regering stöttade resolutionen om att göra god arbetsmiljö till en rättighet, liksom Svenskt Näringsliv. 

– Om vi tittar på det från ett svenskt perspektiv så är det här inte kontroversiellt. Vi har ratificerat de två konventioner som deklarationen lutar sig mot, konstaterar organisationens arbetsmiljöexpert Malin Nilsson.

Kärnkonventioner gäller alla

För snart 25 år sedan antog ILO fyra ”grundläggande principer och rättigheter” för det globala arbetslivet, knutna till FN-organets åtta så kallade kärnkonventioner. 

Totalt har ILO närmare 200 konventioner om allt från strålskydd till ledighet för sjömän. Konventionerna är juridiskt bindande avtal, men gäller bara för de stater som har valt att ratificera dem.   

Kärnkonventionerna gäller däremot för alla ILO:s medlemsstater. Dessutom hänvisas det ofta till kärnkonventionerna i internationella handelsavtal, uppförandekoder och riktlinjer om hållbart företagande. 

Elektriker på plats i Genève

ILO samlar fack, arbetsgivare och regeringar från 187 länder. I år kunde de tusentals delegaterna för första gången sedan pandemin slog till ses fysiskt. 

– Jag tror inte att man hade kunnat få förhandlingarna om arbetsmiljön i mål om konferensen hade varit digital, säger Cyrene Waern.

– Men det är intensivt. Det är tidiga morgnar, långa kvällar och sena nätter.

På plats i Genève fanns även Jonas Eriksson, ungdomsansvarig i Elektrikerna, som deltog i de förhandlingar som nästa år ska mynna ut i en ny ILO-rekommendation om lärlingsprogram.

– Vi har fått med väldigt bra skrivningar om rätten till lön och ledighet, säger han.

– Men vi lyckades inte få med att det även skulle gälla praktikanter, arbetsgivarna var väldigt tydliga med att de ville flytta det till en egen diskussion om några år. Det var tråkigt. Det finns ett stort behov av att skydda praktikanter som utnyttjas som väldigt billig arbetskraft utan att det leder till några riktiga jobb, men vi var tvungna att släppa det.

Fler arbetare behövs

ILO:s förhandlingar är långa och tekniska, jurister och tjänstemän dominerar på konferenserna. Men Jonas Eriksson anser att det borde finnas fler arbetare på plats när FN fattar beslut om det globala arbetslivet.   

– Nästa år kommer det behövas just juridisk bakgrund när rekommendationen ska formuleras. Men vi behöver arbetare som vet hur hållbara lärlingssystem ser ut och kan förklara vad syftet är för att hjälpa fackens jurister på plats.