Jämställdhet- och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark har åsikter om hur många barn du ska ha. I alla fall om du inte har det gott ställt.
– Man ska inte skaffa fler barn än man kan försörja, sa hon till Aftonbladet häromdagen.

Och för att folk – eller mer precist arbetslösa kvinnor födda utanför Sverige – ska förstå det så öppnar statsrådet för att det så kallade flerbarnstillägget ska fasas ut.
Detta trots att hon i samma veva säger att det skulle innebära att fler barn kommer att leva i fattigdom.

I samma intervju konstaterar Nordmark att ojämnt uttag av föräldraledighet är en stor jämställdhetsfälla. Att individualisera föräldraförsäkringen skulle vara en, om inte den mest effektiva jämställdhetsreformen. Det går dock inte hem i stugorna. Det gör däremot de hårda tagen mot utrikesfödda.

Cirka 18 procent av de utrikes födda kvinnorna i Sverige är arbetslösa. Eva Nordmark menar att välfärdens generositet står i vägen för denna grupp och håller dem fångna i hemmet. Tanken är givetvis god, det är ett jämställdhetsproblem att som kvinna inte ha egen försörjning. Skillnaden är retoriken – och vems ansvar det är.

Jämlika samhällen gynnar alla

Jämlika samhällen gynnar alla, oavsett klass, och skapar trygghet och gemenskap. Svensk välfärd och målet om jämlikhet handlar inte främst om moralisk övertygelse. Att vara beroende av sin man eller sin familj är begränsande och kan vara direkt farligt. Och för barn till mindre bemedlade föräldrar finns inga andra alternativ än att förlita sig på sina föräldrars ekonomi.

Trots den socialdemokratiska övertygelsen om att alla som kan jobba ska jobba så har insikten om samhällets ansvar alltid hållit partiet från att föreslå slopade bidrag för samhällets lägst ställda. Alla har bottnat i att jämlikheten har ett egenvärde och att hela samhället tjänar på att hålla uppe den sociala lägstanivån i Sverige. Snack om ”bidragstak” och ”utanförskap” har varit något för högern. Tills nu.

I en ny rapport gjord i ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet konstateras att levnadsstandarden minskar i invandrartäta områden – trots att sysselsättningsgraden ökat. Faktum är att det konstateras att sysselsättningsgraden ökat mer i dessa områden än i övriga landet. Men denna framgång kommer inte människorna som bor där till dels.

Enligt studien är orsaken främst de låga disponibla inkomsterna. På enkel svenska är lönerna för kassa. Dessutom har ersättningen på de sociala ersättningarna fallit generellt i Sverige vilket även påverkar levnadsstandarden och köpkraften i lokalområden som undersökts.

Det här är frågor som en socialdemokratisk arbetsmarknadsminister har ansvar för i verkligheten. Det är här Eva Nordmark borde ha sitt fokus.

Antal valutspel påverkar kvaliteten

Valrörelse innebär diverse utspel i hopp om att framstå som handlingskraftig. Att de ökar i antal påverkar dessvärre kvaliteten, något Eva Nordmark gjort klart för oss.

Och sannolikheten att flerbarnstillägget stryps nu är, trots allt, väldigt liten. Men det händer något när politiker på höga positioner lättvindigt föreslår att “se över” saker. Och det vittnar om hur långt ifrån verkligheten de verkligen befinner sig.

Arbetslösheten är för hög. I de grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden är siffrorna rakt av katastrofala. Eva Nordmark kan nu rädda sitt anseende med att presentera lösningar för att knäcka arbetslösheten och lova att driva en individualiserad föräldraförsäkring.

Att öppna upp för att dumpa levnadsvillkoren för barnen i de familjer som har det sämst ställt kan aldrig, och får aldrig, bli socialdemokratisk politik. Det vet nog ministern innerst inne själv också. Frågan är om hon vågar ta strid för jämställdhet på riktigt.