Deltidsschemat blev en nitlott för undersköterskan Charlotte Agemalm
Undersköterskan Charlotte Agemalm har en heltidsanställning. Men har gått ner i arbetstid för att mäkta med. Resultatet: ett schema som snarare tär på orken. ”Vi har alldeles för lite påverkan på vår arbetstid.”
Undersköterskan Charlotte Agemalm.
Ibland börjar arbetspasset 17.06. Exakt. Mitt i middagen på det särskilda boendet i Sala.
Så blev det när 63-åriga undersköterskan Charlotte Agemalm valde att gå ner i arbetstid, från heltid till 80 procent. Eller valde och valde. Hon kände sig tvungen för att orka med.
Inte bara för att jobbet med demenssjuka äldre är krävande, både fysiskt och psykiskt. Utan också på grund av hjärntröttheten efter en stroke.
– Det laboreras med scheman i stället för att till exempel ta bort en hel dag. Vi har alldeles för lite påverkan på vår egen arbetstid och på våra arbetsuppgifter, säger Charlotte Agemalm.
Arbetet skrev under tisdagen om nya siffror som visar att heltiderna inom äldreomsorgen ökar. Men bara på pappret, eftersom många anställda samtidigt väljer att gå ner i tid. Vilket alltså Charlotte Agemalm gjort.
”Verksamhetens behov styr”
Hennes schema löper på fyra veckor. En fredag har hon en delad tur, vilket betyder att arbetsdagen är uppdelad i två pass med ett långt uppehåll däremellan.
Fyra dagar under perioden jobbar hon kvällar. Hon börjar runt 16.30 och slutar 21.30. Dagen efter kan hon börja 06.45 igen.
– De nätterna sover jag kanske tre, fyra timmar. Alldeles för lite.
De som jobbar heltid börjar tidigare på det som för henne blivit ett kvällspass. Charlotte Agemalm hade mycket hellre slagit ihop de fyra kvällspassen till två och börjat samtidigt som heltidarna. Det hade blivit lika många jobbtimmar som hon har nu.
– Men man har skurit bort arbetstid under eftermiddagen där man räknar med att det är minst jobb. Det är ju verksamhetens behov som ska styra.
Energin tryter
Nu ska hon försöka få anpassade arbetstider på grund av stroken. Det kan nämligen ges vid särskilda skäl. Tre år räknar hon med att hon har kvar till pension.
– Jag måste göra något åt min arbetssituation för att orka. Rent generellt kan jag tycka att vården och särskilt äldrevården måste försöka rikta in sig på att folk får återhämtning, bra scheman och högre löner. Det kommer inte finnas folk kvar som vill jobba.
Hon gillar sitt jobb. Kollegorna är härliga och tillsammans månar de om de boende. Men energin tryter.
– Det blir inte lättare när kompetent personal slutar och det är svårt att hitta vikarier. Jag vill fokusera på att sitta ner och prata med de äldre, hinna ta en fika, ta en stund på sängkanten. Men ofta har man häcken full.
”Måste få förutsättningar för livet”
En opinionsmätning som Arbetet gjort visar att fler väljer kortare arbetstid framför högre lön, snarare än tvärtom. Om schemat vore bättre hade nog Charlotte Agemalm jobbat heltid.
För visst påverkar det att förlora en femtedel av inkomsten. Med bättre arbetstider hade hon nog också haft mer tid för barnbarnen. I dag läggs många timmar på återhämtning.
– Det pratas om att alla ska ha rätt till heltid. Men då måste vi ha förutsättningar att få ihop livet.
Reaktioner på Arbetets artiklar om arbetstid
Här är några av reaktionerna från Facebook-gruppen Undersköterskeupproret där Arbetet publicerade artikeln Många väljer att arbeta deltid – orkar inte jobba heltid.
”Man är fullkomligt slut”
”Det här är fruktansvärt. De säger vi ska ha frihet i att lägga schemat men även om man går ner i tid för att man inte orkar så har man samma antal dagar ändå (alltså mycket mindre återhämtning). Förr jobbade vi 36 timmar i veckan. Nu är det 38,25 timmar, vilket ger fler timmar i månaden än innan. Plus att vi inte kan byta pass om vi av någon anledning behöver det. Man är fullkomligt slut.”
Sara Johansson, undersköterska i hemtjänsten, Tomelilla kommun
Inne på sex timmars arbetsdag
”Jag är anställd på en heltid i min kommun, men har valt att jobba 80 procent. Chefen tycker att det är svårt att planera mitt schema, men det får han lösa. Att jobba heltid är inte möjligt för mig att göra då jag har politiska uppdrag samt att schemaläggning gör att jag inte klarar av det fysiskt. Jag är inte positiv till att ha delade turer då det är ett förlegat sätt att planera arbetstiderna för de anställda. Jag är mer inne på att man ska jobba sex timmars arbetsdag, som Vänsterpartiet har haft som förslag. Fritiden ska man användas till återhämtning och meningsfulla aktiviteter. Jag har valt att jobba varannan helg och inga delade turer då jag kände att orken till att jobba var tredje helg med en delad tur inte var aktuellt.”
Marie Winther, undersköterska i hemtjänsten, Lönsboda
Älskar jobbet men orkar inte 100 procent
”Jag vill helst inte gå ut med mitt namn då jag bara är vikarie. På grund av sjukdom och barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar orkar inte kroppen jobba 100 procent med det jobb jag älskar. Jobbet innebär både fysiskt och psykisk stress. Älskar mitt jobb. Tro inget annat. Ger så mycket. Men när vi i vården bara är förbrukningsvaror och man inte är rädd om oss så blir det så här. Vi orkar inte. Att jag ska orka till 65 känns inte troligt. Under ett arbetspass har vi många skor att fylla. Vi städar, serverar mat, ger mediciner, stöttar anhöriga, bäddar sängar, håller koll på post och räkningar. Vi ska roa kunderna. Ge 100 procent av oss själva. Men det ska sparas pengar. Först sliter dom ut ordinarie, sen vikarierna. Ser otroligt mycket sjukskrivningar på jobbet.”
Anonym undersköterska i vården
