Nya löner 2022: Inflation gör att undersköterskor och elektriker kan få 700 kronor mindre i månaden

Fackklubbar över hela landet förhandlar nu om hur potten för löneökningar ska fördelas lokalt.

Men pengarna kommer inte att räcka för att ge medlemmarna ens oförändrad köpkraft.

De kollektivavtal som slöts hösten 2020, och som löper till våren 2023 (i Kommunals fall till 2024) ger löneökningar med omkring 2 procent i vår.

Samtidigt räknar Konjunkturinstitutet med att konsumentpriserna stiger med 5,3 procent under 2022.

Undersköterskor får 767 mindre

Om Konjunkturinstitutets bedömning är riktig, och om löneökningarna blir precis så stora som de centrala avtalen föreskriver, kan en undersköterska med genomsnittlig lön tjäna 767 kronor mindre per månad efter skatt i slutet av 2022 än hon gjorde i början av året, visar Arbetets räkneexempel.

För en elektriker med genomsnittlig lön kan köpkraften minska med 850 kronor.

– Det är klart att det här blir kännbart för hushållen, säger Arturo Arques, privatekonom vid Swedbank, vars beräkningar för olika hushåll pekar på ungefär 700 kronor i minskad köpkraft per månad i år.

El och bränsle dyrare

Enligt Swedbanks beräkningar kan en tvåbarnsfamilj som bor i villa och har bil få 2 000 – 3 000 kronor mindre att röra sig med i år, då dyrare el och bränsle väger tungt för ett sådant hushåll.

– Men svårast blir det för garantipensionärer och personer som lever på sjukersättning eller a-kassa. Räknat i kronor försämras deras köpkraft inte lika mycket, men de har mycket små marginaler, säger Arturo Arques.

LO:s krav i avtalsrörelserna har i många år utgått från riksbankens inflationsmål på 2 procent. Inflationsmålet har kallats ett ”ankare” för lönebildningen.

Elektrikerna: Måste utgå från läget

Men när fack och arbetsgivare ska förhandla om löneökningar 2023 kan 2-procentsmålet inte vara utgångspunkten, anser Urban Pettersson.

– Vi får diskutera det här inom LO, men min uppfattning är att vi måste utgå från det rådande läget. Inte ett teoretiskt inflationsmål.

Redan i de lokala löneförhandlingarna i vår kommer Elektrikerförbundets förhandlare påpeka att allt har blivit dyrare, säger Urban Pettersson.

– Det betyder inte att vi får ut mer pengar automatiskt. Företagen i branschen gick bra under pandemin men har nu fått ökade kostnader för bränsle och material. Vi kommer att ta ut så mycket som möjligt.

Kommunals chefsekonom Torbjörn Dalin har inte fått några signaler om att arbetsgivarna skulle skjuta till mer pengar i de lokala pottförhandlingarna på grund av inflationen.

– Däremot måste arbetsgivarna betala mer än på sina håll för att behålla kompetent arbetskraft.

Hur inflationen kan påverka nästa avtalsrörelse är svårt att sia om nu, enligt Torbjörn Dalin, som säger:

– En grund i avtalsförhandlingarna är att utgå från att Riksbanken klarar av sitt inflationsmål. Det gjorde vi när inflatioenn var låg och det gäller även när den är högre. Men skulle inflationen ligga kvar på en hög nivå under en längre period kan en omprövning inom ramen för LO-samordningen behövas.

Om beräkningen: Lönerna i exemplen är genomsnittliga grundlöner enligt SCB år 2020, uppräknade med de centralt avtalade löneökningarna och avrundade till hela hundratal. För undersköterskan antas att hon fick del av kollektivavtalets extra satsning på yrkesutbildade i december 2020.
Avdrag för skatt görs enligt skattetabell 33.
Inflationen under 2022 antas bli 5,3 procent. Siffran är hämtad från Konjunkturinstitutets bedömning den 30 mars.
Vid lönerevisionen våren 2022 antas personerna i exemplen få det centrala avtalets löneökning ”rakt av” (undersköterskan antas återigen få del av extrasatsningen på yrkesutbildade). För undersköterskan sker lönerevisionen den 1 april, för elektrikern den 1 maj.