Kommuner och regioner har dålig koll på välfärdsmiljarderna. Och det rör sig om stora pengar. Över 150 miljarder årligen går till en stor bredd av verksamheter, som vård, äldreomsorg, utbildning och barnomsorg.

Brottsförebyggande rådet, Brå, har tittat närmare på hur kontrollsystem och uppföljning ser ut i Sveriges kommuner och regioner. Slutsatsen är att det finns stora brister.

– Den mest effektiva åtgärden mot välfärdsbrott är att aldrig ge oseriösa aktörer tillträde till marknaden. Men det krävs också bättre uppföljning av de aktörer som är inne i systemet. I dag sträcker sig sällan kommunernas och regionernas uppföljning längre än till att hantera kraftiga avvikelser och uppenbara felaktigheter, säger Henrik Angerbrandt, utredare på Brå, i ett pressmeddelande.

Krav på tillstånd

För att stoppa oseriösa aktörer vill Brå se tillståndsplikt för fler verksamheter än i dag. Då skulle fler sållas bort i ett första skede. 

Men det räcker inte med att det krävs tillstånd. Det framkom i Arbetets och Kommunalarbetarens granskning av fusk inom hemtjänsten förra året.

Sedan 2019 är det krav på tillstånd för att bedriva hemtjänst. Men granskningen visade bland annat att minst 20 företag har fått tillstånd att bedriva hemtjänst av Ivo, trots att företrädarna tidigare avslöjats med fusk.

Därför krävs även att kommuner och regioner har egna utarbetade system för kontroll och uppföljning.

Fuskar i en kommun

Ett annat problem är att varje kommun och region har sina egna marknader för att köpa in välfärdstjänster. Det innebär att oseriösa företag som blir utslängda i en kommun kan fortsätta driva sin verksamhet i en annan. Något som också framkom i Arbetets och Kommunalarbetarens granskning.

I Brå-rapporten konstateras även att det finns stora skillnader mellan olika kommuner och regioner, både i hur mycket tjänster som köps in och hur uppföljning och kontroller sker.

”Svårt identifiera brottsliga aktörer”

Men den något dystra slutsatsen är att: ”Oavsett metoder har de dock svårt att identifiera brottsliga aktörer som är verksamma inom välfärden.”

– Välfärdsbrottsligheten drabbar inte bara kommuner och regioner ekonomiskt. Det handlar också om enskilda personer som drabbas genom att de dels får mindre hjälp än de behöver, dels blir utsatta för undermålig, alternativt direkt skadlig, vård och omsorg, säger Johanna Skinnari, utredare på Brå, i pressmeddelandet.

Rapporten innehåller ett antal förslag på åtgärder för att ge bättre förutsättningar för att komma åt välfärdsbrotten, bland annat:

  • Tillståndsplikt för fler verksamheter.
  • Kommuner och regioner bör öka resurserna för uppföljning av avtal och villkor.
  • Stärkt kompetens för att tolka företagens ekonomiska förhållanden.
  • Mer informationsdelning mellan kommuner, regioner och myndigheter.
  • Ett nationellt register över i vilka kommuner och regioner företagen är verksamma i.