”Ingen tjänar på att sjuka går till jobbet”
Att karensavdraget återinförs på fredag leder till ohälsa och ojämlikhet, skriver Gabriella Lavecchia.
När tjänstemännen kan jobba hemma framför datorn när de är snuviga så tvingas våra medlemmar stå utan lön. När Seko frågade våra medlemmar om de någon gång av ekonomiska skäl gått till jobbet sjuk svarade hela 71 procent ja.
Sju av tio medlemmar har alltså gått till jobbet trots att de borde stannat hemma. Sekos medlemmar träffar varje dag människor i sitt arbete och vem vill möta en sjuk tågvärd, kriminalvårdare eller brevbärare och riskera att själva bli sjuka?
Den 7 december 2021 motiverade finansminister Mikael Damberg pausande av karensavdraget med att de som är sjuka inte ska behöva ställa sig frågan om de har råd att vara hemma. Det är ett bra argument och borde räcka för att slopa karensavdraget för gott. Tyvärr verkar regeringen inte ta till sig sina egna argument utan från den 1 april återinförs karensavdraget.
Sjuka ska ha råd att vara hemma
Drygt åtta av tio Seko-medlemmar har inte möjlighet att arbeta hemifrån och måste därför välja mellan att gå till jobbet sjuka eller förlora en hel dagsinkomst. Detta är orimligt.
Under pandemin har karensavdraget tillfälligt slopats och en karensersättning införts. När rätten till karensersättning försvinner den sista mars kommer människor återigen förlora inkomst om de väljer att stanna hemma när de är sjuka. För många är detta ett hårt slag mot privatekonomin och ur ett folkhälsoperspektiv är det knappast något positivt.
Att avskaffa karensavdraget är inte bara en klassfråga utan också en jämställdhetsfråga. I LO:s jämställdhetsbarometer från 2020 uppgav sju av tio kvinnor att de under det senaste året hade gått till jobbet även om de inte borde ha gjort det.
En stor del av dessa gick till jobbet för att det helt enkelt inte hade de ekonomiska förutsättningarna att stanna hemma.
Sjuknärvaro leder till mer sjukfrånvaro
Karensavdraget har i sin utformning en inbyggd mekanism som leder till en ökad spridning av smittsamma sjukdomar i samhället vilket i sin tur leder till negativa konsekvenser för samhällsekonomin.
Även om avskaffandet av karensavdraget på kort sikt skulle kunna innebär ökade kostnader för samhället så visar välfärdsforskningen att samhällsekonomin skulle dra en vinstlott på längre sikt genom minskade spridningskostnader.
Det är lätt att glömma bort att dagens sjuknärvaro kan vara morgondagens sjukfrånvaro.
Det finns flera studier som visar att personer som upprepade gånger går till jobbet trots att de borde ha sjukskrivit sig löper större risk för framtida sjukskrivningar, både korta och långa
Övriga Norden ratar karensavdrag
Sverige borde ta inspiration av våra nordiska grannländer. Varken Danmark, Norge eller Finland har någon karens i sjukförsäkringen. Finland övervägde för några år sedan att införa en karensdag men avstod då de kom fram till att argumenten mot detta övervägde fördelarna.
Det råder inget tvivel om sjuknärvaro har skadliga konsekvenser för såväl individer, samhällsekonomin och folkhälsan. Men så länge karensavdraget finns kvar kommer människor tvingas gå till jobbet sjuka.
Det blir dyrt på sikt, det är ojämställt och det är orättvist. Vi hoppas att regeringen visar mod genom att i ett första steg behålla nuvarande, tillfälliga modell, med karensersättning tills det att utredningen om karensavdraget är klar.
I nästa steg måste karensavdraget avskaffas för gott.